nutidsvintage

Vintage och retro är förstås fantastiskt när det är äkta från tiden, vare sig det gäller kläder, inredning, musik, böcker eller film, men nutida tolkningar går inte heller av för hackor. Nutida tolkningar gör också vintage mer lättillgängligt - det är betydligt lättare att hitta nytillverkade kläder i vintagestuk än att hitta faktiska vintageplagg tex, det finns åtskilliga märken som gör repro rakt av (repro = nyproduktion av retro) och som gör väldigt vintageinspirerade kläder och skor.
 
Idag har jag plockat fram två gamla favoriter (om man med gammal räknar att jag upptäckte dom för sådär 10 år sedan), en författare och en musikgrupp, båda två med definitiv vintagekänsla, även om dom inte sticker under stol med att dom är nutida.
 
 
The Puppini Sisters upptäckte jag redan när jag bodde i Nynäshamn (jag flyttade därifrån för 9 år sedan, så det är ett tag sedan), på den tiden jag fick gå på skivaffären och beställa skivor på import, för dom fanns inte att få tag på annars. Spotify har definitivt underlättat musiklyssnandet! The Puppini Sisters har tagit över facklan efter The Andrew Sisters, och sjunger flerstämmigt med swingkänsla. Dom gör dels egna låtar, dels covers på gamla klassiker (bland annat en del av The Andrew Sisters hits), dels covers på nyare musik, alla med det gemensamt att det svänger ordentligt. Dom är en bra introduktion till den som är ny på 30-40-talsmusik, men deras sound är såpass genuint att även en swingfantast kan ta dom till sig. Rekommenderas alltså!
 
Hester Browne läste jag nog också första gången i Nynäshamn, Brocante Home tipsade om hennes första bok, Little Lady Agency. Jag gillade den, och har sedan läst alla andra av hennes böcker. Jag såg igår (när jag kollade om det kommit någon ny bok) att flera av böckerna kommit ut i nyutgåva, så det är perfekt läge att tipsa om dom! Dom tre första böckerna ovan är en serie, dom handlar om Melissa - som sitt vanliga jag blir hon överkörd av hela sin familj, men som sitt alterego, den blonda Honey, så är hon tjusig och kompetent och har sitt företag "The Little Lady Agency" som hjälper män att organisera sina garderober och sina liv. Den fjärde boken (som jag just nu håller på att läsa dom sista sidorna i) handlar om Betsy, som kommer tillbaka till den finishing school där hon växte upp, på sin adoptivmammas begravning. Hon får då veta att skolan står på randen till konkurs, och blir tillfrågad om hon kan hjälpa till att försöka rädda den. Båda hjältinnorna (liksom alla hjältinnor i alla Hester Brownes böcker) står med fötterna stadigt planterade i klassisk vett och etikett, dom är 50-talskvinnor i 2000-talsmiljö (Honey med en matchande 50-talsgarderob dessutom), och väldigt trevliga exempel på vintage i modern tid. Väldigt trevliga feelgoodböcker, som jag varmt rekommenderar!
 

glow

Tidigare i vintras mådde jag skit ett tag, och antog att det berodde på att jag slutat med antidepressiva. Jag började äta litium i somras, och slutade med dom antidepressiva eftersom bipolaritet och antidepressiva inte är en fantastisk kombination. Litiumet kickade dock inte in som förhoppat, och i väntan på att få en annan variant på litium, så åt jag ingen medicin alls i flera veckor, tills i fredags. Och dom senaste dagarna har jag igen mått skit - illamående och yrsel och dålig mage, och jag börjar fundera på om det är litiumet som varit skurken hela tiden. Jag tog sista tabletterna igår morse, och hoppas på att jag ska må bättre nu igen. Imorgon ska jag ringa affektiva mottagningen och prata med dom, det måste ju gå att lösa så att jag får medicin som jag mår bättre av, inte sämre.
 
Under tiden så har jag legat på soffan, och försökt att sova (jag har inte sovit speciellt bra den senaste tiden, vaknat 3-4 på morgonen och inte kunnat somna om), och så har jag tittat på netflix - Miss Fisher's Murder Mysteries, och nu senast GLOW. Den förstnämnda tipsade jag om härom dagen, men GLOW är en ny bekantskap för mig, och faktiskt riktigt bra. Så bra, att jag måste dela med mig av den, ifall ni är fler som har missat!
 
 
Jag har ätit lite frukost (illamående pga tom mage vs illamående pga ätit kompromissas med att äta litegrann och dricka lite te), och lägger omkull mig med fler avsnitt i väntan på att det ska ljusna ute så att jag kan gå ut med Alice. Tur att hon är en snäll hund som inte kräver speciellt mycket!
 

estetiskt tilltalande television (och film!)

Jag väljer ofta tv och film baserat på estetik lika mycket (eller mer) som innehåll - en del tittar jag faktiskt på, fast jag inte tycker att dom är speciellt bra, bara för att jag tycker att dom är tilltalande utseendemässigt. (I en ideal värld, så sammanfaller dom båda förstås, som i Pushing Daisies.) Det är inte heller helt sällsynt att jag pausar mitt i en scen, så att jag kan ta en bild på något som är extra fint och extra inspirerande (undrar om jag inte ska göra ett inlägg bara med pausade stillbilder, det har blivit en del - suddiga och otydliga ibland, men jag glömmer åtminstone inte bort det där som jag gillade), oftast är det en outfit eller ett plagg, ibland en interiör. Som när jag kollade på Ture Sventons julkalender:
 
Omar som dök upp lagom till jul, inlindad från topp till tå i en supermysig halsduk - jag har haft en liknande, men tror inte att den finns kvar längre...
 
Just nu så inspireras jag mycket av vintage-estetik från i princip hela 1900-talet, och tänkte tipsa om lite filmer och tv-serier som kickar igång lusten att klä mig i kläder från förr. En del är från tiden, en del är moderna tolkningar av tidigare decennier, en del är inte helt trovärdiga i sina tolkningar av tiden dom porträtterar, men är trevliga att titta på ändå...
 
The House of Elliot har varit en av mina favoritserier sedan den visades nån gång på 90-talet, inte minst för att den är så otroligt snyggt gjord, med helt fantastiska kläder (jag såg dom på en utställning på Hallwylska palatset, helt otroliga!) - det här är 20-talet på det verklighetsnära sättet.
 
Miss Fisher's Murder Mysteries utspelar sig också på 20-talet, men är lite mer shablonartad i sin tolkning (om 20-talsmodet inte såg helt annorlunda ut i Australien jämfört med i Europa/USA), det är aftonkläder hela dagarna, fransar och huvudpynt galore, silhuetter och kjollängder som stämmer bättre med vår syn på 20-talet än hur det faktiskt var. Men - det är en trevlig serie, det är betydligt mer fart och action än i Huset Elliot, och det är alltid roligt med en kvinnlig huvudroll som tar för sig, särskilt i ett sammanhang där kvinnor var betydligt mer tillbakadragna egentligen.
 
Agent Carter utspelar sig under andra världskriget, och Peggy Carter har sålunda på sig snygga 40-talsinpsirerade outfits. Liksom miss Fisher så tar hon saker i egna händer i en omgivning där kvinnor mest skulle vara dekorativa, vilket är en anledning till att jag brukar rekommendera dom här två serierna till folk som är less på att film/tv är fulla med manliga hjältekaraktärer. Att dom är fulla med fina kläder är en bonus!
 
 En filmklassiker, som (främst) tjejer födda på 70-talet och senare är uppväxta med, är Cry-Baby, historien är inte direkt nytänkande, men kläder och musik är helt fantastiska! Jag tror att det finns bara en till film som jag har sett lika mycket genom åren, och det är en annan klassiker från den tiden:
 
 
 Dirty Dancing, förstås! Utspelar sig några år senare än Cry-Baby, är lite mindre uppseendeväckande estetiskt (mycket shorts och linne, typ), men det finns fortfarande fina kläder att titta på och bra musik att lyssna på.
 
Jag såg om That 70s Show i höstas, och lade märke till en massa som jag inte tänkte på när jag såg den på 90-talet - den har definitivt sina problematiska sidor! Men - så mycket snygga kläder, så bra musik, så snygg inredning, den är en dröm för 70-talsfantaster. Särskilt Jackie, hennes outfits är en dröm, varenda en av dom
 
Susan, var är du? är också en gammal favorit från tiden, Madonnas genombrott som skådespelare, och förmodligen hennes snyggaste stilperiod nånsin (jackan! skorna! alla smyckena! hattväskan!). Dessutom den första skymt jag fick av en secondhandbutik, och redan då kliade det i fingrarna efter att få shoppa loss där! 
 
Twin Peaks, dom två första säsongerna alltså (jag föll tyvärr inte för den tredje säsongen som kom i våras), är bra exempel på 90-talets mode, den snygga versionen av det. 90-talet är ju på väg tillbaka nu, och jag ser så mycket av det fula som kommer tillbaka - mitt tips till dom som gillar 90-talets estetik är att titta på Twin Peaks, serien är full med stickade tröjor, knasiga smycken, rutiga flanellskjortor, permanentade pager, mörkrött läppstift... Supersnyggt!
 
Sista serien är den jag nämnde först, nämligen Pushing Daisies. Den utspelar sig inte förr i tiden, och är inte gammal nog att placeras i förr-i-tiden-facket heller, men hela estetiken är väldigt vintage ändå. Jag skulle nog säga, att Pushing Daisies är ett bra exempel på hur man kan inkorporera vintage-estetiken i nutiden - Chuck och hennes fantastiska outfits är bara början!
 
Alla dom här filmerna och serierna är alltså väl värda att se bara för att dom är så snygga, men för er som inte bryr er så hårt om sånt - se dom om tips på filmer och serier som är värda att se för att dom är bra också! Ingen av dom är alltså sånt jag tittar på trots att dom är dåliga, för att jag gillar estetiken, alla ser jag för att dom är sevärda överhuvudtaget (That 70s Show litegrann undantaget - serien är underhållande, men problematisk, sexism och rasism är bara toppen på isberget), och flera av dom är absoluta all-time-favoriter!