loppislördag - blandade metaller

Jag fick mina pengar för sålda saker på slöjdmässan i veckan, egentligen betalas dom inte ut än på ett par-tre veckor, men eftersom jag annars inte hade bensin i bilen (och alltså inte kunde ta mig in till Ström och jobba), så fick jag mina pengar redan nu. Jag tankade för hälften, handlade mat och kattmat för andra hälften, förutom några tjugor som jag lyxade till det för - jag gick på Röda Korset, och jag köpte några saker. Absolut en onöda, javisst, men åtminstone jag behöver få spendera lite på onödor ibland också - annars handlar det bara om att få lite pengar att sträcka sig så långt som möjligt, till det allra mest nödvändiga. I långa loppet är det rätt själsdödande, jag behöver få köpa något annat ibland också. Jag köper gärna tidningar, böcker, tarot-/orakelkortlekar, målargrejer, garn, te, krukväxter, sånt som gör mig glad, men jag har i princip slutat köpa allt sånt, pengarna finns helt enkelt inte. Några loppisfynd nån gång tycker jag är en bra kompromiss!
 
 
 
 
Den här gången föll jag visst bara för en massa metall, i en massa olika nyanser av silver, mässing och brons. Den gamla stilregeln säger att en inte ska blanda olika metaller, men jag tycker att den här samlingen visar att den regeln bara är blaha - det är jättesnyggt att blanda! Jag håller mig i och för sig mest till mässing, men enstaka silverfärgade föremål kan också slinka med.
 
Mässingskrukor kan jag aldrig låta bli, jag håller på att byta ut mina retrokrukor mot mässing, jag har en del kvar att byta ut.
 
Bronsstatyn är en sån där sak som jag sällan kan låta bli - dels kvalar den in på temat gudinnor (= Afrodite), dels kvalar den in på temat roliga/fina/speciella inredningsdetaljer som blir pricken över i:et.
 
Nötknäpparekorren har jag sett i inredningstidningar i juletid, och jag har velat ha en länge. Dels är den jättefin, dels så verkar jag inte kunna låta bli ekorrar - ställer jag ihop allting med ekorrmotiv jag har köpt genom åren, så skulle det visa sig vara en mindre samling.
 
Silverramen med svanar ska jag spreja, först tänkte jag att den skulle bli guldfärgad, men nu funderar jag på om den inte ska bli svart istället. Som jag sagt förut - alla detaljer kommer fram så bra med svart. Ramen är en sån där pricken-över-i:et-grej, den kommer att passa så himla bra när jag har målat/tapetserat flera rum mörkmurriga, den är krusidullig och dekorativ och kitschig, och jag måste bara hitta nånting att rama in i den också!
 
Tesilar behöver jag strikt talat inte fler av, jag har många, och använder bara ett par stycken. Men det är väl just det som betecknar en samling - att antalet föremål är fler än vad en egenligen behöver. Fina tesilar tycker jag är ett lysande samlingsobjekt - dom är billiga (oftast kostar dom bara en femma, nu fick jag med den gratis på köpet!), och för mig som är tedrickare av rang, så är det en väldigt relevant sak att samla.
 
Ljusstakarna med hästskor är nog den onödigaste saken av alla, dom är så små, att det är bara julgransljus som passar, och eftersom jag aldrig eldar julgransljus (dom brinner så fort, jag hinner knappt vara med), så är det ren och skär dekoration. Väldigt fin dekoration! I och för sig, dom kan också räknas till pricken över i:et, såna detaljer som gör ett hem personligt.
 
Till sist, ett litet mässingsfat. Tanken är att till exempel lägga smycken i det, eller annat smått som kan vara bra att samla ihop på ett ställe. Jag har svårt att låta bli sån här gedigen mässing, det ska vara tungt och ligga bra i handen!
 
 

pedanteri vs hoarderi

Jag fortsätter på gårdagens städtema - för mig funkar visuell inspiration allra bäst, jag går igång på filmer, serier, youtube, pinterest, instagram... Förr stod bloggar också på den listan, men jag läser väldigt lite bloggar nu, jag vet inte vad som har hänt där. Instagram kanske hände? När jag letade efter videos på Monicas städdille, så kom en annan serie upp som förslag på sånt som intresserar mig - Obsessive Compulsive Cleaners. Jag har inte sett den förut, däremot har jag sett How clean is your house, och eftersom program om hoarders är en bra knuff i baken för mig (det är min skräck, att jag ska hamna där, det är nog lättare än vad man tror!) så tyckte jag att det kunde vara ett sätt att spendera förmiddagen. Definitivt intressant, och både seriens pedanter och hoarders fungerar lagomt avskräckande - båda extremer är lika problematiska. Att vara pedant låter i teorin helt ok, i alla fall för mig som vill mera än vad jag gör, men här är det på OCD-nivå: en kvinna som målar golvet 1-2 gånger om dagen (japp, dagen!!!) för att hålla det rent och snyggt, en kvinna som tvättar julkulorna i klorin sådär 10 gånger per julsäsong (hon tar kort på hur hon satt upp dom i granen, för att komma ihåg hur dom ska sitta när hon har tvättat färdigt dom), en kvinna som har konstgräs ute, och dammsuger det varje dag, människor som städar toaletten efter varje användning, som dammsuger 10 gånger per dag, som klipper gräsmattan med sax och sen sopar upp klippet, som dammsuger luften för att få bort dammpartiklar... Som sagt, ett lika extremt och problematiskt beteende som hoarders, fast tvärtom då. 
 
Lite av pedanteriet skulle jag behöva låna, men med måtta. Jag har inga planer på att kamma gräsmattan och klippa den med sax...
 
 
 
Hur går det  med min "städa 20 minuter om dagen"-plan, då? Har jag gett upp redan dag 2? Faktiskt inte, jag vaknade faktiskt i morse, och såg fram emot att städa! Det jag helst ville göra, var att vända upp och ner på hela huset, städa det utifrån och in - ungefär som när en börjar träna, och börjar med att göra det varje dag, och det tar inte ens en vecka innan det känns överväldigande och alldeles för mycket. Samma resultat skulle det bli om jag började med att tokstäda, det skulle snabbt kännas för mycket, och så skulle jag vara tillbaka på ruta ett väldigt fort. Jag ställde äggklockan på 20 minuter, dammsög sofforna uppe och nere, dammsög nedervåningen, och fast klockan sedan ringde, så tog jag en trasa och torkade av köksskåp och dom värsta fläckarna på golvet. Imorgon blir det skurat i hela huset!
 
Sen skulle jag ta bort en hög med grässvål som legat på framsidan sedan förra sommaren (japp, så trädgårdar jag...), så att jag kan klippa gräset i tjugo minuter någon dag i veckan. Den högen hade förstås växt fast, och spaden hade jag visst glömt på baksidan i våras. Baksidan som jag inte klippt på hela sommaren, och som skulle behöva slås med lie... Jag skulle bara klippa en gång för att ta mig till spaden, men klippte nästan halva baksidan. Eller ja, en tredjedel kanske. Förjäkla tungt, gräset når mig till midjan, och var inte helt torrt, så det är verkligen ett slitjobb. Egenförvållat, dessutom. Spaden höll jag dessutom inte på att hitta i gräset... Ta bort grässvålshögen blir ett jobb för en annan dag, jag är helt slut efter en stunds gräsklippning.
 
Förresten, jag skulle ju aldrig ställa mig och klippa gräsmattan med sax, sade jag just - bitvis behöver jag nog ta fram en sekatör för att klippa kanter och enorma tistlar. Skulle som sagt behöva en lie, och ja, som också sagts - det är helt självförvållat, jag får förstås skylla mig själv. En bra morot: Jag funderar starkt på att ha loppis hemma nån helg framöver, ju mer jag funderar på det, desto mer saker kommer jag på att jag tänkt göra mig av med. Jag kan inte släppa in folk på gården som den ser ut nu, så jag måste åtminstone få gräset klippt.
 
Nästa vecka är jag på slöjdmässan bara fyra dagar, och dessutom kortare dagar, det är jag glad för. Jag blir helt slut av att vara där (inte för att det är tungt jobb, utan för att jag är bland folk hela dagarna), och orkar inte minsta lilla hemma. Jag vill kunna orka båda delarna, att kunna vara där enligt schemat (det är trots allt inte så många veckor det gäller), men att också att kunna göra saker hemma.
 
Förresten, jag misstänker att jag är på väg upp i en hypomani. Märks det? ^_^
 

20 minuter om dagen

Är det något jag inte är, så är det en pedant. Jag städar alldeles för sällan, håller aldrig så snyggt som jag egentligen helst vill ha det, och dammsugaren används så sällan att den nästan är täckt med spindelväv. Fick jag bestämma, så skulle jag vara betydligt ordentligare - jag tycker ju om när det är fint och nystädat hemma! Att jag inte är det, har flera skäl - orken och disciplinen saknas, jag glömmer röran så fort jag vänder ryggen till, och alldeles för ofta så ser jag den helt enkelt inte, eller så är jag så upptagen med annat, att jag ignorerar dammråttor och stök. Det är inte helt lätt att tro det, men ibland drömmer jag faktiskt om att vara som Monica i Vänner, total pedant och neat freak (hon är faktiskt den av vännerna jag känner igen mig själv mest i, men inte i just det...).
 
Rent realistiskt, så kommer inte det att hända. Rent realistiskt, så måste jag hitta en metod som funkar för mig, som inte överväldigar mig utan gör att jag faktiskt får något gjort, och som funkar i längden. Jag hittade för en stund sedan den här videoserien på youtube, 20/20 Home Cure, vilken i princip går ut på att avsätta tjugo minuter om dagen till hemvård. Städa, sortera, piffa, och bara tjugo minuter per dag.
 
20 minuter - det borde jag kunna fixa! Ställa äggklockan (gärna ungefär samma tid varje dag, så att det blir en rutin), och så städa det som behöver städas, och när klockan sedan ringer, så är jag klar för dagen. Skulle det smyga in något mera städ och fix under dagen (som att diska, eller att plantera om en blomma, eller vad det nu kan vara) så får det betraktas som en bonus, men absolut inte som ett måste.
 
Jag började faktiskt nyss, klockan sju ställde jag äggklockan, dammsög hall, trapp och övervåning, och torkade av trappan (det behövdes!). När klockan ringde och jag fortfarande hade torkwipes i handen, så torkade jag av badrumsdörren också, den har jag stört mig på länge! Sedan var jag ut med Alice för att svalka av mig lite, nu ska jag göra te (och diska tre tallrikar och ungefär lika många gafflar), och sedan kan jag sitta på baken med gott samvete resten av kvällen. Eller ja - ända tills det är dags att ställa äggklockan imorgon!
 
Jag tror att det kommer att fungera, bara jag kommer ihåg att ställa klockan varje dag. Jag får helt enkelt skriva en stor och tydlig lapp, och så sätta upp den där den definitivt inte kan missas. Jag är inte ute efter blankbonade golv som en kan äta ifrån, men hyfsat snyggt och fint hemma. På 20 minuter om dagen borde jag absolut kunna åstadkomma det!