världens perfektaste skor

Jag tror inte att många har missat att jag handlar en hel del på Röda Korset. Det är tyvärr inte så att man bara kan gå in och plocka det man behöver för dagen, men det är samtidigt charmen med att handla på loppis. För det mesta brukar jag kolla porslin, textilier och böcker, på senaste tiden har jag mest hållit mig till klädavdelningen. Kläder hittar jag tyvärr sällan, men det finns ju annat. Som väskor och skor! Skor har jag haft tur med, jag har hittat flera par, i nyskick. Två par hittills i år, men jag har hittat förut också. Och sen är det skorna som inte passar, jag har hittat ännu fler som jag hemskt gärna vill ha, men som är lite för småa. Så surt! Samtidigt, förra veckans fynd väger ganska bra upp dom fynd som jag var tvungen att lämna kvar på hyllan.
 
Väskan köpte jag för nån vecka sen, den såg inte minsta använd ut, för 40 kr. Enda nackdelen, är att det inte finns några fack på insidan, allt hamnar i en hög längst ner. Men det kan jag överleva. Skorna är dom bästa skor jag nånsin köpt. Fast dom är vita - jag som inte gillar vita skor! Ser man dom såhär, så ser dom inte så imponerande ut, som ganska vanliga tantskor. Även om det inte behöver vara något negativt, tantskor är ofta helt grymma. Men kolla på:
 
Så fina! Passformen och storleken är perfekt, som skräddarsydda, och dom är ljuvligt sköna att gå i. Och jag måste nog omvärdera mina åsikter om vita skor, för dom här är jättesnygga. Och debatten strumpbyxor eller inte i öppna skor? Jag säger ett rungande ja till strumpbyxor! Även om jag ser fram emot att använda dom på bara fötter i sommar också. Vad jag fick punga ut för världens perfektaste skor? En hel femtiolapp. Det kan jag nog leva med...
 
 
 
My latest trift finds, a vintage bag and the most perfect shoes. I love!
 
 

en blandad tisdagskompott!

Jag vet, det har varit helt tyst här i några dagar, jag har haft paus från datorn. Eller ja, jag har lyssnat på Spotify, men annars har jag knappt rört vid datorn. Ju längre tid utan den, desto skönare är det, och det känns till slut nästan jobbigt att öppna den. Så nu nästan tvingar jag mig själv att blogga, jag har bilder, jag har faktiskt något att skriva om. Faktiskt såpass att det blir ett par inlägg.
 
Igår klev jag direkt ur sängen och började plocka och städa. Faktiskt kom jag inte ihåg senast jag städade så grundligt, jag dammtorkade till och med, och det gör jag aldrig. Jag vet, några husmorspriser kommer jag aldrig att vinna... Mitt i dagen så fick jag nämligen besök, från ÖP/Strömsundstidningen, jag intervjuades, mitt hem fotograferades, för jag ska vara med i Strömsundstidningen i maj. Ska bli väldigt spännande att se hur det blir!
 
Idag ska jag på AF, jag ska träffa min nya (nygamla, faktiskt) handläggare (bästa handläggaren jag nånsin haft, så jag är nöjd), och se om det inte blir praktik för min del framöver. Det lutar åt att det blir nånting bra!
 
Jag har ju varit och jobbat hos syrran när det har behövts under veckorna som varit, hon har varit mellan anställda. Riktigt roligt har det varit, att komma ut bland folk, att få umgås med Maria, att känna att jag gör nåt vettigt av dagen. Jag tipsade henne om att börja med bagels, såna finns inte att köpa i Strömsund, och är jättegoda, idag blir det premiär för dom. Jag tyckte också att hon skulle göra sina fina kristyrspritsade shortbread-kakor nu i påskveckan, och det tyckte visst hon också var en bra idé. Titta så fina!
 
Efter besöket på AF ska jag titta in och se om det finns några bagels kvar, jag misstänker att dom kommer att gå som smör i solsken!
 
När jag var in på Konsum förra veckan, så hittade jag den här nyheten i frysen. Små söta efterrättsglas med små söta efterrätter. Dom är verkligen mini, som namnet antyder, det är kanske en deciliter i varje glas. Perfekt efter en god middag, när man är sugen på något sött, men inte orkar äta en bit till. Det fanns flera sorter att välja på, alla lät lika goda!
 
Jag sorterade bland nagellacken förra veckan också, alla får inte längre plats i lådan. En del slängde jag, för att dom var gamla och tjocka, mina favoriter ställde jag fram, även om långt ifrån alla rymdes. Jag skulle behöva minst lika mycket plats för att det skulle vara möjligt... Och ändå känner jag att jag saknar en del färger, jag målar efter humöret, och då önskar jag ibland färger som jag inte har.
 
 
Jag har många från L'Oreal, det är ett favoritmärke, alla färgerna är fina, och kvaliteten är helt ok, och priset är bra. Ofta nedsatt, faktiskt - 39 kr är ett helt godkänt pris på nagellack! Mina favoritfärger köper jag dubletter till, så att jag inte behöver oroa mig för att dom tar slut, annars är den lilla flaskan bra. Gillar jag inte färgen, så vet jag att den ändå tar slut rätt snart.
 
Nu ska jag slänga ihop ett inlägg tills imorgon (vill ni se bästa skofyndet nånsin, kika in då!), kolla lite bloggar, dricka en kopp te till, så är det sen dags att gå ut, jag ska vara på AF klockan 11, om 1½ timme. Ibland är det bra med att inte kunna sova på morgnarna, man hinner med bra mycket. Jag hann läsa en hel bok, bara det, liksom!
 
 
 
I had a journalist visiting yesterday, me and my home will be in the local paper in May. Fun!
 
My sister made these beautiful shortbread cookies, she sells them at her café. They are as yummy as they are pretty!
 
I found these little frozen desserts at the grocery store last week, they look yummy too!
 
I´ve organized part of my nailpolish collection, my favourites are now on display, and the right colour is now a lot easier to find.
 
 
 
 

om att se sig själv från andra synvinklar

Jag har varit på mitt andra besök hos psykologen. Eller ja, kurator är hon. Jag känner mig själv bättre än många andra känner sig själv - självanalys har varit min hobby under många år, att inte umgås med människor, och att fundera mycket gör att det gärna blir så. Och jag har inga problem att prata om mig själv, att ventilera problem och så. Men det är faktiskt skillnad att prata med en som dels är utomstående, dels faktiskt har utbildning och erfarenhet inom området. Det blev några aha-upplevelser, nya sätt att se på saker, att tänka på saker, att hantera saker.
 
Tex så har jag många gånger funderat på vad som är så fel på mig, att ingen är intresserad av en relation med mig, både romantiskt och på det vänskapliga planet. Jag har tom frågat en del om det, jag vill ju ha möjlighet att förändra det som hindrar intresse att uppstå. I stället så föreslog hon att jag skulle fråga dom som faktiskt är mina vänner varför dom är det, vad det är med mig som dom uppskattar och tycker om.
 
Likaså folk som jag trott varit vänner, som sedan försvunnit i mitt liv, dom kanske inte försvann för att jag var dålig, för att det var fel på mig, utan för att just där och då i mitt liv så var dom rätt, och behövdes, och när dom inte behövs längre, så tar vänskapen slut. Inte slit och släng-vänskap, det är inte det jag försöker formulera, utan ett en del människor passerar bara i våra liv, det var inte meningen att de skulle bli kvar för alltid. Det är en tröstande tanke, att människor inte lämnar mitt liv pga att jag är dålig.
 
Däremot har jag lagt märke till att inte alla har uppskattat att jag blivit mindre konflikträdd, att jag har börjat säga vad jag tycker och tänker (både bra saker och dåliga saker, jag säger aldrig något negativt utan att också säga något positivt också). Det är en sak som må vara hänt. Min förebild har alltid varit min syster Susanne, hon är rak och öppen, och tar ingen skit, när jag nu äntligen är mer som henne, så tänker jag inte backa och börja hålla allt inom mig igen. Dom som inte uppskattar mig så, dom kan jag lika gärna undvara.
 
En sak som jag faktiskt kom på själv när vi pratade, var listan jag skrev för ett tag sen, med tio saker med mig som är bra, en sån lista skulle man skriva lite då och då, kanske en gång i månaden. Man behöver påminna sig om att man är bra, att man duger. Dessutom kan det vara rätt intressant att se hur listan förändras, särskilt om man faktiskt jobbar på sig själv och sin självkänsla. På min lista nu står det tex att jag gillar min kreativitet, om ett halvår står det kanske att jag gillar min fantastiska personlighet, eller vad det nu kan vara.
 
Jag ska träffa henne igen om två veckor, jag ser nästan fram emot det. Det trodde jag väl aldrig!
 
 

onsdag, och jag är glad och pepp

Man blir glad på riktigt när man vaknar till sånt här väder! Blå himmel, sol, vindstilla - underbart! Förresten, vindstilla är det ju inte, men det ser inte speciellt blåsigt ut. Sån tur, för jag ska till psykologen om en stund, och dit är det en liten bit att gå, och min vinterjacka har jag hängt undan - jag har bestämt mig för att det är vår, och har ersatt jackan med kofta sedan ett par veckor. Längtar tills det blir riktig värme i luften, åtminstone tio plus, och längtar tills snön är borta. Har väl aldrig varit med om långsammare snösmältning!
 
På måndag ska jag göra en jättekul grej, lite nervöst, men mest kul. Ledtråd: I helgen måste jag städa lägenheten. Det behövs!
 
Igen: kokosolja i håret, i topparna - så jäkla bra! Håret ser helt fantastiskt ut, och känns så också. Strunta i dyr arganolja och moroccanoil, köp kokosolja (kallpressad och ekologisk), och stryk ut det i topparna i handdukstorkat hår. Dessutom, investera i torrschampo, så behöver du garanterat inte tvätta håret mer än ett par gånger i veckan. Igår var det fyra dagar sen jag tvättade håret, och det såg hur fräscht ut som helst. Torrschampot fixar håret närmast huvudet, om det ser lite otvättat ut, och kokosoljan håller resten av håret i bra skick. Som sagt - hittar jag bra saker, så måste jag dela med mig!
 
 
 
Amazing weather today! I just wish it could be a little warmer, and that the snow could melt away.
 
I´m doing a really fun thing on Monday!
 
Again, coconut oil! It makes my hair look and feel fabulous!

hur min konst har utvecklats över åren

Jag läste just en tråd på illustratedatcs, om hur jobbigt det kan vara att snubbla över bilder på gamla konstverk, att man inte riktigt vill kännas vid dom, för dom är så jäkla fula. Och precis så är det, jag vrider mig vid tanken på min konst för några år sedan, och ännu värre, de första två-tre åren. Men - dom är samtidigt en del av min utveckling, utan all den dåliga (fula!!!) konst jag gjorde i början, så hade jag aldrig hamnat där jag är nu. På samma sätt, så är min nuvarande konst också en del av en utveckling, jag kommer (förhoppningsvis) att vara nån helt annanstans om fem-sex år. Om jag fortsätter att måla och jobba på konsten, vill säga, och om jag fortsätter att ha viljan att bli bättre. Så jag tänkte faktiskt riktigt bjuda på mig själv nu, och visa några av mina skämsverk. Eller ja, jag tänkte visa på utvecklingen, och verkligen trycka på det jag har sagt många gånger förr: alla kan bli duktiga på att rita/måla, om man är villig att lägga tiden och energin på det. Jag var inte ett dugg duktig i början!
 
 
Jag tog min första målarkurs hos Suzi Blu 2009, efter det syns framstegen! Något jag absolut rekommenderar, är att lära sig grunderna. Att lära sig hur man ritar ett ansikte tex, hur ögon, näsa, mun ska placeras. När man väl kan grunderna, då kan man börja experimentera, att hitta sin egen stil, att prova på att förvrida och förvränga. Som ni ser, en del av det jag gör ser hyfsat verklighetstroget ut, medan annat inte gör det ett dugg. Lär er grunderna, och sätt igång och lek sen!
 
 
 
My older art makes me cringe, at the same time - it´s all about progress and development! Everyone can learn to draw/paint (as you can see), you just need to dedicate yourself to it, spend time on it, work on it. Learn the basics, such as lining up a face, and then you can play with the features, creating your own look. And have fun with it!
 
 
 

ny vecka igen

Det blev en bloggsemester i helgen, igår öppnade jag överhuvudtaget inte datorn. Skönt, faktiskt! Fast hade datorn varit öppen, så hade det blivit ett inlägg, jag blir sällan arg, min stubin är nästan oändligt lång, men ibland så rinner bägaren över för mig med. Att prata om näthat har blivit lite inne nu, många gör det, och visst är det bra att dra fram det i ljuset. Men när folk som själv är väldigt bra på att mobba, pika, trakassera pratar om hur dåligt det är att näthata, då blir jag arg. Så det var om det jag hade tänkt skriva, nu är jag inte förbannad längre, men är det nån som är intresserad av mina åsikter i frågan, och faktiskt vill läsa ett inlägg om saken, så hojta till. Det är ändå förmodligen mycket bättre att jag skriver när jag är lugn och saklig...
 
Idag ska jag ut och posta lite parfymer jag har sålt på tradera, imorgon ska jag på AF, på onsdag är det psykologbesök, och i slutet av veckan lär jag hoppa in och hjälpa Maria igen. Och på Röda Korset vill dom att jag ska börja jobba där (som volontär). De senaste veckorna har varit upptagnare än på länge. Jag ser det som ett tecken på att medicinen börjar fungera, att jag inte ens tycker att det känns jobbigt, jag ser till och med fram emot att vara hos syrran. Det är skönt att komma ut, det har jag inte tyckt på väldigt länge. Jag hoppas att målarlusten också kommer tillbaka snart, deadlines är inom sikte, och jag kan inte säga ifrån mig dom.
 
Sist jag tvättade håret, så hade jag i kokosolja i topparna när jag virat ut håret ur handduksturbanen, och det kommer jag att fortsätta med. Håret känns fantastiskt trevligt, mjukt och följsamt, och topparna som brukar vara torra är hur fräscha som helst. Jag använde också kokosolja istället för raklödder när jag rakade benen, funkade också jättebra, och så blev benen alldeles lena efteråt. Bra tips, som jag måste vidarebefordra.
 
 
 
 
I had a bit of a blog break this weekend, I barely touched my computer. Felt really good, actually!
 
I think my medicine is kicking in, I feel better, a bit happier, and I enjoy getting out of my flat and seeing people. It´s been a while!
 
Coconut oil - it´s good stuff! I used it in my hair and for shaving my legs last time I took a bath, and it works great!

funderar och nojar över bröllop och klänningar...

Jag har fått den stora äran att bli tillfrågad att bli maid of honour (vad är det svenska uttrycket?) när syster Maria ska gifta sig i sommar, och genast börjar tankarna snurra. Klänning! Vad ska jag (vi, resten av systrarna blir tärnor hade hon tänkt) ha för klänning? Och min fasta föresats att aldrig mer banta känns som blaha, jag måste gå ner en massa kilon, minst 20-30, för att se ut som folk och kunna få på mig en fin klänning. Det är min känsla, det är inte vad jag kommer att göra, jag tänker inte börja svälta mig, särskilt som det garanterat leder till att jag blir ännu större i slutändan. Även om jag hemskt gärna vill vara lite mindre i alla fall, så att jag kan ha en storlek L, eller 44 eller så, det finns så mycket mer att välja på då. Jag skulle vara tärna på syster Jessicas bröllop (tillsammans med övriga systrar), men jag tackade nej, för jag kände mig för tjock och ful och fel, jag vill inte känna mig så nu. Men som sagt, jag tänker inte banta, aldrig mer, men jag ska fortsätta som jag har levt den sista tiden - jag har rört mig lite mer, jag har inte slentrianköpt sötsaker när jag varit på affären, utan jag föresöker känna efter ordentligt vad jag faktiskt är sugen på (ibland har det visat sig att jag inte är sugen på nånting alls, på senaste tiden har jag haft begär efter torkad frukt), jag försöker undvika småätande (som är mitt största problem). Bra vettiga saker som är bra för min hälsa, som inte har med bantning att göra.
 
Men ja. Maria har mest tankarna på sin egen klänning, vilket är väldigt förståeligt, hon har väl inte skänkt våra klänningar en tanke än, det är ju ett tag kvar. Fast inte så länge, drygt fyra månader. Det är inte ett dugg länge! Ghaaa! Så ja, jag funderar på tärnklänning på egen hand, fast jag inte har minsta aning om vad hon tänkt när det kommer till färg, modell, eller nåt, och fast jag inte har minsta aning om vad som kommer att finnas i affärerna i min storlek när det börjar närma sig. Egentligen skulle jag ha varit smart, och hittat en på etsy, som dom syr upp efter mina mått, men den lilla rösten som viskar "men tänk om ett mirakel sker och du går ner i vikt?" gör att jag inte vill fundera på den saken på ännu ett par-tre månader. Trettio år av bantarspöken är lättare sagt än gjort att begrava...
 
Så jag tänker, det här är väldigt fina kläder, nåt sånt vore fint. Eller så blir det något helt annat. Klicka på bilderna, så kommer ni till källorna.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Något åt det hållet tänker jag mig, en halvlång vippig kjol, fin färg, fint mönster, gärna lite urringat. Får se vad vi får för direktiv, och vad jag sedan kan hitta i butikerna. Dels har Östersund inte så många butiker att välja på, dels är det jättesvårt att hitta i plusstorlekar, så det finns en del begränsningar tyvärr. Men jag håller tummarna, och fortsätter att drömma om att min fantasiklänning finns där ute!
 
 
 
My sister is getting married this summer, and I´m the maid of honour. She´s busy thinking about her wedding dress, and haven´t even started thinking about bridesmaides dresses, but I hope something along these lines will fit into her plans. And that I can find something like this in my size.
 
 
 
 
 
 
 

varför bloggar man egentligen?

Det är så lätt att glömma orsaken till att man bloggar, för att man börjar titta på siffror och statistik. Jag erkänner, jag är också så, jag börjar fundera över vad jag gör fel när besökssiffrorna går ner, när mina följare blir färre. Eller så börjar jag fundera på att ändra inriktingen på bloggen när jag ser vilka inlägg som får många läsare och  mycket uppmärksamhet. Men orsaken till att jag bloggar, är ju först och främst för att jag tycker att det är roligt! Och jag skriver om det som intresserar mig, det som inspirerar mig, det som fångat mitt intresse den dagen, eller det jag funderar över just då. Det är fantastiskt roligt om någon vill läsa det jag skriver, som tycker att det jag gör är bra, intressant, inspirerande, men det ska ju inte vara det som avgör hur och vad jag skriver. Ett inlägg hos Scathingly Brilliant påminde mig om just det, och jag tänkte att det säkert är fler än jag som behöver påminnas om exakt samma sak.
 
 
 
 
A blog post on Scathingly Brilliant reminded me of why I blog. It´s not about the numbers and the statistics and the followers - it´s because it´s fun, and because I enjoy it!
 
 

jag önskar lite påfyllning i filmhyllan...

Jag har inte fyllt på i DVD-box-hyllan på länge, jag glömmer bort det tills jag är sugen på seriemaraton, och då är det ju dags... Jag har en del serier som jag har påbörjat, jag har någon/några säsonger och saknar andra, och så har jag serier som jag vill ha för att jag saknar dom helt.
 
Som Sex and the City, jag kan inte begripa att jag inte har den boxen! Å andra sidan, den var rätt dyr i början, nu är priset betydligt humanare.
 
Jag har tre säsonger av Buffy, och saknar resten. Jag kan dom säsongerna jag har nästan utantill, det är mer än dags att lära mig dom andra också... Tre, fyra, fem och sju.
 
Jag saknar säsong fem av L-Word. Att se säsong sex var lite lurigt i början, jag fick gissa mig till en massa sammanhang...
 
Roswell har jag första säsongen av, skulle gärna haft säsong två och tre också, för ett komplett Roswell-maraton.
 
The Tudors saknas det också två säsonger av, tre och fyra.
 
Xena - krigarprinsessan är en av mina favoritserier, en sån serie som egentligen borde vara dålig, men som är bra ändå. Lite som Buffy.
 
Anne på Grönkulla, också en favoritserie, som är så bra för att den är så himla bra.
 
Dawsons Creek, en av dom bästa ungdomsserier som nånsin gjorts. Kom just att tänka på hur mycket jag saknat den.
 
Som synes, så är min smak väldigt blandad! Ett gemensamt tema för dom flesta, är väl att det är många kvinnliga huvudroller, det är en blandning av kitsch och kvalitet, vuxenserier och ungdomsserier. En blandad kompott!

tjusiga tisdag - titivating tuesday, om sånt som är fint

Det blir en tjusig tisdag med en massa saker jag tycker är fint, inget tema, ingen sammanhållande röd tråd, bara fint. En sån här dag behöver jag peppa med fina saker, för jag känner mig inte fin, bara slarvig och ofräsch, jag har mens, och tar mig inte hemifrån. Jag hade en läkartid som jag var tvungen att ställa in, som tur var så kunde vi ta besöket över telefonen istället. Så sparade jag dessutom 200 kr, en del saker löser sig på bästa sätt ändå! Och idag får jag en kuddleverans, snälla Weronica köpte åt mig när hon var på Ikea i helgen. Gissa om jag ser fram emot att gå och lägga mig ikväll?
 
Men ja. Fina saker alltså.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Random Pinterest prettiness...
 
 
 
 
 
 
 

finfina fynd!

Som ni kanske har märkt, så har det varit glest mellan loppisfynden på senaste tiden. Jag har varit in på Röda Korset lite då och då, men har inte hittat något. Senast var det en bok, det är inte så mycket att visa upp tycker jag... Men idag har jag faktiskt något att visa upp och skryta med! Jag har ju varit på jakt efter en ny soffa ett tag, och förra veckan hittade jag äntligen i den lokala köp&sälj-gruppen på fb, en gammal bäddsoffa i nyskick. Armstöden är lite grå (misstänker missfärgning av tex presenning), en knapp fattas, men det är petitesser. Jag har ju varit skeptisk till plyschsoffor pga katthår, men den här var superenkel att bara dra av håret med handen, mycket enklare än förra soffan! Däremot funkar inte mitt soffbord till soffan, det ser helt fel ut. Soffbordet hörde till min förrförra soffa, och jag gillar det, det är enkelt men snyggt, men nu undrar jag om det inte är ett avlångare teakbord som jag ska hålla utkik efter i stället.
 
Ni ser ju, den ser fabriksny ut! 300 kr betalade jag för kalaset, och så hade jag min snälla svåger och hans bror som bar, så jag behövde bara bära kuddar och madrasser. Jag är oerhört tacksam för det, för jag såg hur dom kämpade med den.
 
Loppisfynd kan vara presenter också, dom här gula tallrikarna har jag fått av Maria, dom funkar inte på hennes kafé, hon har ingen användning för djupa tallrikar. Det var ursprungligen sex stycken, men när jag skulle diska dom, så såg jag att det var en spricka i en - ibland är det praktiskt att glömma dom i diskvattnet ett tag! Dom har en rätt märklig storlek, dom är enorma, som dagens restaurangtallrikar. Perfekta för pasta! Dessutom finns det en såssnipa, som jag blivit lovad. Inte för att jag använder såssnipor speciellt ofta, utan för att såna här finheter kan man inte tacka nej till. Servisen heter Bungalow, den kommer från Gustavsberg, och tillverkades 1930-39. Jag som gissade 50-tal, gissade alltså helt fel.
 
 
 
Two new finds, a new (old) sofa, and yellow plates from the 30s.
 
 
 

söndag = fixardag

Idag är visst en fixa&greja-dag, såna dyker upp ibland. Jag har burit ut (släpat och lyft och bänt, snarare) soffan på balkongen, jag ska åka och hämta en ny soffa idag. Ja, en nygammal, formen får mig att gissa på 50-tal. Och så är det en bäddsoffa, så det är väldigt praktiskt, om jag skulle få nattgäster. Eller ja, nu får jag faktiskt plats med nattgäster, så slipper alla knöla ihop sig hos Maria, om det kommer flera på samma gång. Kroppen gör ont av sofflyftande, det lär bli ännu värre innan nya soffan är på plats (bäddsoffor brukar vara tunga!), men det får det vara värt. Ny soffa, äntligen! Jag har också sålt bort en stor hög med tidningar, och några böcker, jag har plockat undan värsta vinterskorna och tagit fram vårskor och -koftor. Fixat och grejat, helt enkelt! Vår och höst brukar ge mig lust till sånt, det är väl den biologiska lusten att bygga bon som sticker upp huvudet. Jag har ju redan ett bo, men det behöver alltid lite fix. Skulle ha fått trappen färdigmålad också, men till det behöver jag leja hjälp, och då behövs det mer pengar än vad jag äger. Men det ska väl också bli, vad det lider.
 
 

jag är faktiskt rätt bra, när jag börjar fundera på saken

Hos Bella Lindquist hittade jag precis den utmaningen jag behöver just nu - lista tio saker jag är bra på och gillar med mig själv. Jag behöver påminna mig om det just nu, för på senaste tiden har jag haft svårt att känna mig bra över huvud taget.
 
1. Min kreativitet, min skaparlust. Även såna dagar (som nu) då lusten lyser med sin frånvaro, så är det ändå min kreativitet som är min ryggrad, den är som grunden i det jag är.
 
2. Mina händer. Trots att dom är små, med knubbiga små prinskorvsfingrar (men med jättesnygga naglar, hur korta dom än är). Mina händer kan åstadkomma magi, med dom målar jag, stickar, virkar, syr, jag kan svetsa med dom, jag kan klappa katter och mjuka barnakinder, jag kan måla hyfsat raka kajallinjer och perfekta läppstiftsläppar, jag kan baka bröd och göra grym linssoppa. Mina händer är bra dom!
 
3. Jag lever som jag lär. Jag snackar inte en massa skit om hur jag tycker att människor ska vara och bete sig, och sen lever jag själv tvärtom, utan det jag önskar se hos andra, så lever jag själv också. Karma är det närmaste jag kommer religion, och jag tror fullt och fast på att det man ger ut, det får man tillbaka. Alltså försöker jag att ge ut bra saker, jag försöker att vara en bra och äkta människa.
 
4. Jag är världens bästa moster. Fråga mina syskonbarn, om ni inte tror mig, fråga deras mammor också. Som sagt, ge ut det du vill få tillbaka, till syskonbarnen har jag aldrig kunnat ge annat än kärlek, dom är mina favoritmänniskor i världen.
 
5. Jag är öppensinnad och nyfiken. Jag dömer inte människor (förutom när dom genom sitt beteende har gett mig orsak till det), det skulle tex aldrig falla mig in att döma en folkgrupp efter ett fåtal personers handlingar. Jag är inte nyfiken i den betydelsen att jag sticker näsan i sånt jag inte har med att göra, utan att jag är alltid villig att lära mig nya saker, lära känna nya människor, jag är öppen för andras åsikter och sätt att leva.
 
6. Mina ögon och mitt hår är det jag utseendemässigt tycker bäst om med mig själv. Ögonen är stora, blågrågröna, och lite sneda (jag misstänker att jag kan skylla det på dom samiska generna på mammas sida). Håret är tjockt och växer fort, det bråkar i princip aldrig (utom när jag försöker sätta upp det, och det beror på min egen okunskap - jag är usel på hår), och det är allra snyggast när det är orangerött. Som nu.
 
7. Många års intresse för gamla kläder har gett mig en massa kunskap inom området, såpass att det en gång i tiden gav mig ett jobb, i konkurrans med 600 andra sökande. Jo, det är jag rätt stolt över.
 
8. Jag har aldrig varit rädd för att kliva utanför ramarna, att rita utanför linjerna. Jag har aldrig varit rädd för att inte vara som alla andra. Det gäller allt från min klädstil, min musik-/filmsmak, mina åsikter... I min värld, så är egensinnighet, rentav excentricitet, är ett väldigt positivt karaktärsdrag.
 
9. Jag är en överlevare. Livet har slängt en massa skit åt mitt håll, och jag står fortfarande upprätt.
 
10. Jag lever hyfsat miljövänligt, även om det förstås kan bli bättre. Jag äter väldigt sällan kött, jag handlar det mesta begagnat, jag äger ingen bil, jag flyger aldrig, jag handlar ekologiskt så ofta jag kan, jag sopsorterar, jag sliter och slänger väldigt lite... Miljön är viktig, den och djurrätt är dom viktigaste politiska frågorna tycker jag, det finns inget annat som är lika långsiktigt livsviktigt.
 
Faktiskt, om man börjar radda upp punkterna, så är jag faktiskt en rätt bra människa... Jag skulle helt klart behöva skriva ut den här listan, och sätta upp den så att jag ser den. På flera ställen, på kylskåpet, vid hallspegeln, bredvid sängen, i plånboken...
 
Jag utmanar inte någon, däremot uppmuntrar jag den som vill, den som kanske behöver lite självpepp, att fortsätta fylla internet med bra saker om er själva. Jag vet ju att det finns massor!
 
Förresten, kom ju på en till självpeppig sak, man kan läsa om mitt isfolksboksprojekt hos Wonderstrange Arts!
 
 
 

sockar

Egentligen borde jag hålla mig långt ifrån bloggen idag, jag är ledsen och bitter och arg och less, och grubblar och funderar och känner mig värdelös och hemsk och otillräcklig. Risken är stor att jag gräver ner mig djupt, och inte hittar upp igen. Så snabbt som ögat byter jag ämne, till något säkert och ofarligt.
 
Istället för att sticka nånting jag inte har massor av (eller istället för att sticka tex en kofta), så stickar jag en massa sockar, dom här har varit klara ett tag, dom randiga har varit färdiga sen i höstas nån gång. Så det är lite på tiden med en show and tell, jag må ju passa på medans det fortfarande ligger snö ute.
 
 
Mellanraggi, jag tycker mycket om färgerna! Däremot skulle jag ha stickat dom lite mindre, dom är åt det stora hållet. Skaften får gärna vara bylsiga, det gör inget, men foten ska helst sitta på plats...
 
En silkesblandning, jag kommer inte ihåg märket. Färgen är rätt missvisande, den är mer åt kamelhållet i verkligheten. Passformen är helt perfekt här, dvs nästan för tighta, och dom är gigantiskt mjuka!
 
 
 
Two pairs of socks, it´s been a while since I made them, I thought it´s about time to show and tell, while it´s still snow outside.
 
 
 

nya nagellack, nya böcker

Jag är verkligen en vår-/höstmänniska, oj vad jag blir mycket gladare av smältande snö och bar asfalt och sol som värmer! Igår bestämde jag att det var vår på riktigt, och tog på mig vårskorna och lät vinterjackan hänga kvar hemma, till förmån för kofta. Två koftor, vilket var alldeles för mycket, jag var tvungen att ta av mig den tunnare (som i och för sig var kashmir, så den är varm), och den tjockare lusekoftan var definitivt nog. Mer än nog, trots bara armar under, så höll jag på att flyta bort. Hurra för våren! Jag firade med årets första glass, och årets första skavsår. Till och med skavsåret var lätt att leva med, det var så värt det.
 
Jag har köpt nya nagellack, jag kan väl inte direkt säga att jag behövde dom... Utom det rosa, mitt knallrosa är nästan slut. Men det var rea och extrapriser, vem är väl jag att tacka nej då?
 
Jag kom hem fullastad med böcker, jag köpte sex böcker på Röda Korset (för 20 kr!), och så hämtade jag ut dom här, som jag beställde förra veckan. Loppisliv & lemonad och UnderbaraClaras garderob har båda stått ett tag på min önskelista på adlibris, nu var dom med på bokrean, så jag slog till. Hade jag väntat några dagar till, så hade jag kunnat köpa dom för halva reapriset... Nåväl, det var billigt ändå. Loppisliv & lemonad var en besvikelse, den hade jag inte köpt om jag kunnat bläddra i den först, men för 59 kr så var det inte så farligt ändå. Även om det varit ännu bättre med 30 kr... UnderbaraClaras garderob är si och så (hennes första är bättre), en del av tipsen och projekten är bra och inspirerande, en del känns lite som dagispyssel. The Vintage Girl ska jag alldeles strax börja läsa, jag har gillat Hester Brownes andra böcker, så jag har förhoppningar om den här också.
 
Nu tänkte jag som sagt läsa en stund, sen ska jag på målarkurs (även om jag inte tror att det blir så mycket målat, har fortfarande inte hittat tillbaks till lusten), och sen ska jag på första besöket hos psykologen. Är rätt nervös! Jag vill ju att det ska funka och bli bra, är nog det jag är mest nervös för, att det inte kommer att ge något.
 
 
 
Yesterday I decided it´s spring for real, and I brought out my spring shoes and left my winter jacket at home. It was lovely - warm and sunny, spring makes me so happy!
 
I really didn´t need more nail polish, or more books, but what can you do? I don´t smoke, I hardly ever drink, I don´t do drugs, a girl needs something to spend her money on! :)
 
 
 

Alternative Name

Alternative Name



Alternative Name



bloglovin;
RSS 2.0