en del ränder går aldrig ur...

Jag stickar ju oftast sockar i tunt garn, så att sticka en barnkofta i liten storlek med tjockt garn känns verkligen att det går undan! Jag började sticka igår, jag har definitivt inte bara stickat sedan dess, och jag är klar med fram- och bakstycken. Ena ärmen är påbörjad, andra ska förstås också stickas, likaså en huva och ett par fickor, så jag har hunnit halvvägs ungefär. Räcker garnet, så blir det ett par sockar också - sockar kan man aldrig få för mycket av!
 
Igår kväll började jag också på tre ramar som jag kommit på att jag ville ha randiga. Jag har målat om ett gäng vita ramar, några har blivit svarta, några har blivit guldfärgade, och nu blir några randiga. Jag har kvar en del vita ramar i hallen, jag tror att jag ska måla om dom också, för det blir så himla snyggt! Jag vet inte varför jag inte haft nästan några svarta ramar förut, för allt dom ramar in blir supersnyggt, och poppar verkligen. Särskilt krusidulliga ramar, fast det har jag ju redan kommit fram till - att svart framhäver alla detaljer extra bra.
 
Tim Burton-ramar! Jag är väldigt svag för randigt, särskilt svart och vitt, men även andra färger (i min första lägenhet i Nynäshamn så målade jag en vägg i en liten genomgångshall vit- och rosarandig, det är snart 20 år sedan (!!!!). Kollar ni tillbaka bland dom heminspirationsbilder och -videos jag delat genom åren, så hittar ni en del randigt, och härom dagen skrev jag om min förkärlek för Tim Burton och hans estetik. Är det något som förekommer ymnigt i hans filmer, så är det svartvita ränder! Mina ramar ska finputsas lite, och konst ska tillbaka in i ramarna (det blir lite av en överraskning, jag har inte full koll på vad jag har kvar oinramat), så får jag se om snyggheten är värd allt extra jobb det innebär att måla randigt. Dessutom att måla på ramar som har en så glatt yta att färgen helst inte vill fästa...
 
På tisdag ska jag på sjukan, och så ska jag hämta fårben - jag har fått svar på min efterlysning av kuriositeter och sånt, en som har grisar som har bökat upp en hög med fårben. Spännande! Det hördes vara skallar, men har nån grävt ner hela får så lär det vara mer. Eller så åt nån upp fåren, och grävde ner huvudena bara. Spännande, som sagt!
 

ett moripaket - skickat

Jag kan inte begripa att det ska sitta så långt in att få tummen ur och skriva till bloggen! Det är inte ens att jag inte har saker att skriva om, jag har foton tagna, jag har saker målade, jag har vunna och presentade garner, jag har swap skickade och fådda, jag har tarotkortlekar jag dreglar över, jag har tankar tänkta och åsikter åsiktade, jag har fina saker och favoriter av alla de slag att dela med mig av... Jag har en hel massa blogginnehåll i skallen som bara väntar på att få komma ut, och istället blir det ingenting alls... Absolut spelar det roll att jag mest ligger på soffan och läser och tupplurar, men jag gör inte det HELA tiden, och absolut inte varje dag, även om det blivit en hel del den senaste veckan eller så. Undrar om det helt enkelt är en fråga om överväldigande - jag har för mycket jag vill skriva om, och vet inte var jag ska börja, det är inte ett helt okänt problem, inte för mig i alla fall...
 
Idag tar jag tag i ämneshögen, drar ett på måfå (ett metaforiskt drag, jag plockar det första jag tänker på ur skallen, fast egentligen skulle jag kanske ha skrivit lappar och lagt i en hatt. eller i ett annat skålformat föremål), och det blir moriswap-paketet jag skickade till Nederländerna. Det har varit framme i en veckas tid (vi fick våra paket samma dag, väldigt lämpligt, jag har inte fotograferat mitt paket än, ska göra det också, för jag vill visa dom fina saker jag fick), och nu känns det på tiden att visa vad jag skickade. Det var alltså ett swap i en mori-grupp på fb, temat var crafts, och vi skulle alltså skicka något vi gjort själv, plus ett kit för mottagaren att göra, plus en present eller två. Som vanligt så tog jag i lite väl mycket... Å andra sidan så lade jag ut en hel tia, jag skickade lite choklad, resten hade jag redan hemma.
 
Det här är alltså vad jag skickade. Lite av varje!
 
Jag målade en tavla åt mottagaren, det här var innan målarlusten kom tillbaka, så det var något av en kamp att få till något som ens var halvvägs ok. Är det det bästa jag någonsin gjort? Nej, inte på långa vägar. Blev hon nöjd? Det hoppas jag verkligen!
 
Jag hade precis stickat ett gäng mini-Weasleytröjor till mig själv och djuren, och hade så roligt med dom att jag ville göra en i moristil också. Tjockt ullgarn och naturfärger funkade bra, tycker jag, och jag blev nöjd med resultatet. Bredvid ligger ett virkat fiskhalsband, en halvädelsten fick en virkad fiskstjärt, jag har inte hittat på modellen själv, men virkade på fri hand utan mönster.
 
Mottagaren tycker om brevpapper och sånt, så jag kollade vad jag hade i gömmorna. Ett set med owl post-papper, en förpackning vykort från Mollie Makes, och lite fina botaniska illustrationer från Nordens flora. Kittet jag skickade kommer också från Mollie Makes, och består av söta små broderade dockor - att ha som dekorationer, att hänga på väskan, kanske att använda som broscher, vad man nu vill.
 
Vi skulle skicka något handarbetsmaterial också, så jag letade reda på lite lintråd att brodera med, och en gammal virkad spets. Sedan så skickar jag gärna med något gott också, lite choklad blev det, och egenodlat te. I höstas så plockade jag och torkade örter från köksträdgården och från omgivande natur, och det blev ett supergott te! Mera mori än egenodlat, egenplockat, egentorkat te kan jag inte tänka mig!
 
Jag har som sagt inte fotograferat mitt paket än, men när jag gör det så får ni också se!
 

atc's utanför ramarna

Igår visade jag ju lite snabbt några av dom senaste ATC-korten jag har gjort (dom allra senaste har jag inte fotograferat än, för jag kan inte bestämma mig för om dom är färdiga eller inte), idag så ska vi kika lite närmare på dom!
 
Ja, den här bilden känner ni ju igen. Jag inleder med att säga, att ATCs i vanliga fall är betydligt mer restriktiva i sin form, särskilt i den grupp där jag byter dom. Regeln brukar vara att dom ska rymmas i plastfickorna som finns för kort i just den storleken, 2.5"x3.5", så inget som är alltför tjockt eller som sticker ut alltför mycket. Med dom ATCs jag har gjort den senaste veckan så är tanken helt och hållet tvärtom - dom ska vara tjocka och sticka ut, det ska vara textur och dimension och dekorationer. Istället för att förvara dom i pärmar eller i ramar, så är tanken att hänga upp dom, eller att ställa fram dom - att dom verkligen ska ta plats och synas!
 
 
Dom första två stickade jag, det kändes hemvant och tryggt. Den här stickade jag med ett flerfärgat alpackagarn, som med sina färger fick mig att tänka på natur - som gjort för att brodera blommor på alltså! Sedan knöt jag på fransar av samma garn som jag broderat med, sydde fast framsidan på en baksida av tavelduk och satte fast en pinne till upphängning.
 
 
Nästa stickade ATC fick en liten spets nedtill, som jag sydde fast en garnboll på. Sedan tog jag en bit mellanlägg (som man använder när man syr kläder), det är som ett mellanting mellan papper och tyg, så jag tänkte att det håller både att sy i och att måla på. Och så målade jag ett ansikte (ok, inte helt lätt att måla på mellanlägget, men det gick), sydde på det på det stickade stycket, sydde på alltihopa på ett bakstycke av tavelduk, och dekorerade med en trasig lusekoftehäkta och några smyckesdelar, och till sist så satte jag fast en pinne här också.
 
 
 
Den sista gjorde jag i form av en drömfångare. Jag klippte till ett kort i önskad form, och klippte ut ett hål i mitten. Över hålet sydde jag fast en liten virkad rundel, och sedan målade jag kortet med akrylfärger, och limmade på lite text, så att det inte bara skulle bli som en målad bakgrund och inget mer. Jag gjorde hål för upphängning och för band och garn, och så letade jag i min stash med drömfångarmaterial efter band och pärlor i min färgskala. Till sist fäste jag små undulatfjädrar i banden, och min drömfångare var klar!
 
Dom senaste jag har gjort har jag gjort mer eller mindre i tyg, och det passar som handen i handsken - månadens tema för Monthly Makers är tyg! Det kallar jag ett sammanträffande som heter duga! Jag har som sagt några ATCs som är mer eller mindre färdiga, och några som jag precis börjat på, dom börjar nu som ett litet lapptäcke som jag ska brodera på, så får jag se vad det blir av det. Jag har en pinterestanslagstavla full med inspiration för dimensionella och texturella ATCs, och jag blir så otroligt inspirerad av alla tekniker och material! Jag har börjat lite smått på ett ATC i trä, jag ska göra tjocka ATCs i form av små "lådor", jag ska göra ATCs i form av shadowboxes och shrines (bra namn på svenska?), det är så himla mycket jag vill prova på! Samtidigt har jag några traditionella 2-dimensionella kort att göra också, men sedan jag har börjat med dom här, så känns dom inte riktigt lika roliga. Samtidigt - jag vet inte om dom här 3-dimensionella varianterna har någon mottagare, om det går att byta bort dom, och går inte det så är det ju lite trist. Jo, jag tycker om dom, jag behåller dom gärna, men en del av grejen med ATCs är att byta dom med andra konstnärer. Tja, den som lever får helt enkelt se!