miss kitten heart

Veckan borde ha börjat bra, på måndagen så var det äntligen dags att ta bort stygnen på ryggen. Men, det var där problemen började - Karin skulle hjälpa mig med stygnen, men när hon började tvätta runt såret, så började blodet rinna... Och det rann och rann, och hon höll inte på att få stopp på det, men lyckades till slut och kunde plåstra om det igen, utan att ta stygnen. Under tiden så ringde jag 1177 för att höra om jag skulle åka in på sjukan, men eftersom blödningen stannat av, så tyckte dom att jag kunde stanna hemma. Senare på kvällen, när jag och Alice somnat på soffan, så vaknade jag av att jag låg i en blodpöl... Så på morgonen så åkte jag in på sjukan ändå, där tog dom bort stygnen, och dom tyckte att det såg bra ut, bara lite irriterat efter tråden, och det blödde förstås ingenting då, men jag fick på suturtejp och ett nytt plåster. Imorse vaknade jag igen med ryggen full av blod (och madrassen, för eftersom allt verkade bra hela dagen igår, så tog jag bort handduken jag hade legat på, det var en dålig idé...), och när jag försökte torka rent, så ville det inte sluta blöda igen, så till slut så klippte jag till bitar av en gammal handduk och lade på ett tjockt lager, och så ovanpå det en bit plast, för att det inte skulle blöda igenom. Jag åkte in på sjukan igen, dom tittade på det igen, återigen så blödde det inget där, så dom satte kraftigare suturtejp och rejälare plåster på, och så ska jag komma tillbaka på fredag förmiddag. Min tanke är att det är något i såret (det var ju rätt rejält djupt, läkaren var tvungen att bränna ett gäng blodkärl medans han opererade, och sedan sydde han först ihop såret inifrån innan han sydde utanpå) som inte har läkt och som fortsätter att blöda (när det blöder är blodet ganska mörkt rödbrunt, som gammalt blod, inte klarrött som färskt blod), och när det blir tryck på ryggen (som när jag råkar ligga på den, eller om man trycker lite på den) så börjar blodet läcka ut (ett av stygnen hade gått upp av sig själv, så såret är öppet där). Så frågan är ifall det läker av sig själv, eller om det blir som Karin misstänker, att dom måste öppna upp det igen för att gå in och fixa det blodkärl som ligger och läcker. Jag hoppas det läker av sig själv, förstås! Men jag vet inte när jag ska våga tro på att det har läkt, för att i tio dagar så kändes allt bra, och så pang i måndags, så blev det Stockholms blodbad. Handduken åker i alla fall på sängen igen, så slipper jag förhoppningsvis fler blodfläckar på madrassen!

 

Ja, det här är tyvärr inte det enda med början på veckan som inte var så lysande - på tisdagen så fick jag äntligen hämta bilen igen, och det är förstås jättebra! Den känns gå betydligt bättre nu, och den gick igenom besiktningen utan anmärkningar, och det är också jättebra! Men - det kostade mig 3500 kr (efter dom 2000 kr jag betalade i januari, och dom 4000 kr jag betalade i oktober), och det är en jäkla massa pengar för en som lever på existensminimum! Jag har tur som har livräddande vänner som kunde låna mig pengar (eftersom det inte går att betala på faktura där), men pengarna ska ju ut ändå, så tillsammans med vinterns högsta elräkning så blir det snålt nästa månad, och månaden efter (som dessutom har kvartalsräkningen från V/A på sådär 2700 kr) blir lika snål. Jag tröstar mig med att jag har en konsert med Thåström att se fram emot i mars, biljetten är betald (den fick jag i present, snacka om att jag har snälla människor i mitt liv!), men jag måste ta mig råd med bensin. Det känns i alla fall bra med att jag har en bil som går som en klocka igen - sist jag var till stan (efter att den varit inne på reparation i tre månader) så fick den ju ett återfall, och jag var livrädd hela tiden att den skulle lägga av.

 

Vet ni hur jobbiga dom här dagarna har varit? Jag brukar inte kunna sova något på dagen, hur trött jag än är, men innan jag var ut på lunchpromenad så sov jag och Alice en stund på soffan, så trött var jag! Bilden ovan var inte från idag, men hade lika gärna kunnat vara det, för det är så jag och Alice chillar på soffan. ^_^