shoppisfynd i stan
Jag var till Östersund igår med Sigrun och Maria, för att umgås med Suss och för att kika lite i affärer. Suss är det alltid trevligt att träffa, det händer alldeles för sällan, affärer var jag inte superintresserad av - eller jo, loppisar ville jag kika på, och Shoppis var vi in på. Jag hade inte många kronor att handla för, och dessutom håller jag ju på att rensa ut saker hemma, att köpa bara för köpandets skull vill jag försöka undvika. Jag har en shoppinglista i huvudet, saker jag vill ha tag på, helst begagnat, men jag glömde bort det mesta på den listan (note to self: skriv ner shoppinglistan på papper!). Och det jag hittade, som faktiskt finns på den listan, var för det mesta dyrare än vad jag kunde betala (jag hittade bland annat en förpackning gamla fina näsdukar, oanvända förstås, dom kostade 40 kr för ett gäng, bra pris, men för mycket för mig just nu). Men två saker kom jag hem med, två saker som var precis vad jag behövde:
En korg att skörda i (30 kr), och te att dricka (halva priset, så 10 för dom stora och 5 för dom små). Korgen, för jag har inget vettigt att plocka bär/svamp/blommor i, den här är riktigt rymlig, och i och med att den är avlång i formen så är den jättesmidig att bära, slår inte i benet som runda korgar gärna gör. Te har jag hemma, men få sorter, och dom känns väldigt tråkiga, jag är inte sugen på nån av dom när jag är sugen på te. En liten påfyllning var inte bokstavligen nödvändigt, men gör mitt liv lite trevligare - jag dricker många koppar te om dagen, det är trevligt att kunna växla om ibland!
Jag invigde korgen det första jag gjorde när jag kom hem, mitt emot Karins hus finns ett ödehus med massor av rosenbuskar. Tyvärr var det mesta överblommat, och mitt i ett hav av brännässlor, så det blev inte så mycket. Jag drygade ut med rödklöver och rosor från buskarna hemma, så det blev nog mycket för en flaska eller rentav två. Mer om det framöver!
Alice var hos Karin igår när jag var i Östersund, och hon hade det jättebra. Så skönt att höra, Alice är inte ifrån mig speciellt ofta, och hon har aldrig varit själv hos Karin förut. Däremot har vi varit och hälsat på ofta, och Alice älskar både Karin och Egon, deras pumi, så jag var rätt säker på att det skulle gå bra. Och det gjorde det, som sagt!