loppislördag - soptippsfyndat
Den här lördagens loppisfynd är den allra bästa sorten - helt gratis, alltså! I och för sig, ska loppisfynd tolkas absolut bokstavligt, så är det inga loppisfynd, det är återvinningscentralsfynd. Soptippsfynd, på ren svenska. Jag tog med mig Birgitta igår och åkte på tippen, det började bli fullt i skuffen på bilen. Av någon anledning, så älskar jag att åka på tippen, att få hiva bort en massa skräp är så himla skönt, det känns som att jag själv blir flera kilon lättare också. Den här gången vara skuffen nästan lika full på vägen hem igen, men det är också ok - det finns en återbruksbod, där folk kan ställa saker som fortfarande har användningsvärde. Jag önskar bara att fler använde sig av den, det slängs så mycket fina saker!
Den här jättestora benjaminfikusen räddade jag när den var på väg att bli skräp. Jag vill gärna ha några lite större växter, och fikusar tycker jag om, så jag var tvungen att fråga om jag fick ta den istället. Den är minst 1½ meter hög, och kronan är rejält buskig. Den är lite ledsen nu, så jag har gett den en massa vatten (det ska få mera, det behövs) och ställt den ute - enligt förra ägaren så ska det göra susen! Eftersom jag inte har krukor i den här storleken, så är jag numera på jakt efter det, en stor kruka (gärna mässing!), eller en korg, eller nånting annat, dels för utseendet, dels för att blomman behöver mera jord och mera näring.
Jag hittade också den här fina duken, som ser helt felfri ut (jag har inte tittat med lupp, men efter en snabbkik så). Jag gillar ju gamla textilier, och gamla dukar är ett bra sätt att få in sånt hemma. Vill en inte ha duk på bordet, så går det att sy om dom också, till kuddar till exempel, eller gardiner, eller som foder i en väska. Det slängs så mycket gamla tyger och gammalt handarbete, och det är så himla synd!
Den här skönheten höll jag på att missa, jag tittade rätt förbi den. Som tur är, så hade Birgitta ögonen med sig, och jag kunde inte låta den stå kvar på hyllan. En gammal häst! Den är stor, säkert en halvmeter hög, och min gissning är att den är från 40-/50-talet nångång. Det är såna här saker som verkligen blir pricken över i:et i en inredning - knasiga detaljer, skulpturer, konsverk, auktionsfynd, arvegods, sånt som är unikt och speciellt och som en antingen får leta ordentligt efter eller så får en ha tur som en tokig. Jag ska bara hitta den perfekta platsen, jag vill ju att den ska synas ordentligt, här på sekretären så försvinner den lite mot alla saker i bakgrunden.
Alice fick sig ett fynd också - en liten mjukisgris! Den blev väldigt populär, hon har lekt mycket med den sedan vi kom hem igår eftermiddag. Ja, och jag hittade faktiskt mera saker som jag inte tog kort på - en hög med böcker! Ett helt gäng deckare, precis vad jag varit sugen på att läsa, men haft ont om hemma. Jag är lika nöjd över dom, som Alice är över sin gris! Väldigt nöjd, alltså! Nu är bara frågan - ska jag läsa klart serien jag håller på med, eller ska den sista boken få vänta medan jag smiter mellan med en deckare eller två?
Jag ÄLSKAR hästen! Huuuur kan någon lämna något sådant på en tipp? Mitt hjärta går i tu!