en broderad stuga bland molnen
För ganska precis en vecka sedan, så broderade jag ett ATC-kort med en katt i rymden. Det var ett sånt trevligt litet projekt, och det blev så bra i ATC-format, så jag bestämde mig på en gång för att hålla ögonen öppna efter fler korsstygnsmönster som skulle göra sig som ATC-kort. Dels så ska det förstås vara ett mönster som känns roligt att brodera, men jag vill också att det ska vara ett mönster på ett tema som nån av mina konstkompisar samlar på, så att möjligheten finns att någon av dom vill byta till sig kortet. Det funkade bra med rymdkatten, nu har jag broderat nästa korsstygns-ATC, och nu väntar jag bara på att höra om den potentiella mottagaren är intresserad av ett byte!
Det var jättesvårt att få till färgerna rätt, i verkligheten är känslan mer pastellig, och skillnaden mellan dom olika färgerna är större - dörr, fönster och blomkruka är jadegröna, teal och lilablå i verkligheten, här smälter dom ihop till en blågrön gröt... Jag ska göra ett försök till att ta en bättre bild idag!
Jag målade förresten såpass mycket bakgrundstyg, att det räcker till ett ATC-kort till, det finns fler söta stugor att brodera, så jag tror att det blir ett kort till den närmsta tiden! Dessutom så vill jag nog ha ett korsstygnskort till den egna samlingen också, så jag ska hålla ögonen öppna efter ett mönster som matchar dom teman jag samlar på - Twin Peaks kanske, jag har redan broderat en hel Twin Peaks-tavla, jag skulle kunna använda en del av det mönstret på ett ATC, men annars så finns det fler motiv att välja på!
Förresten, det är inte likt på något sätt, men den här molnstugan får mig att tänka på det här:
En annan målarrelaterad grej: Jag väcktes vid femtiden i morse av ett PM på messenger, från en av mina konstkompisar i USA. Hon undrade om jag kom ihåg att hon för nio år sedan frågade om hon fick måla av ett foto av mig (det kom jag inte ihåg! ^_^), och berättade att hon nu till slut har börjat på den målningen, och så visade hon den för mig, så långt hon kommit nu. Det är inte första gången jag blir avmålad (jag har dels en ATC-samling med porträtt av mig, dels har jag ett par större porträtt på väggen också, inte för att jag är vansinnigt förtjust i mitt eget ansikte, utan för att det är roligt att se hur konstnärer tolkar det dom ser), men det är lika roligt varje gång - som sagt, det är en fråga om tolkningar, inte om att se sig själv. Jag ska förstås visa er när hon är klar!
Men det är intressant - jag är inte konventionellt snygg, det är jag fullt medveten om (samtidigt är jag medveten om att jag inte är ful - jag är jättelik mamma, och hon var allt annat än ful, alltså kan jag inte heller vara ful), dom komplimanger jag fått för mitt utseende har huvudsakligen kommit från konstkompisar (jag är totalt oattraktiv som potentiell partner dock, men relationer tar oftast slut, att få leva kvar i form av en tavla varar mycket längre!). Anne, som konstkompisen heter, skrädde inte komplimangerna - hade jag levat på den tiden, så hade säkert Klimt målat av mig, tyckte hon. Det hade jag absolut inte gråtit över! Så ja, jag vet, Jantelagen, man får inte skryta över sig själv, men jag struntar i Jantelagen, och hon sade så fina saker om mitt ansikte, så jag var tvungen att få berätta det för någon. Och för det mesta så är det bloggen jag har att berätta saker för.
Dagens soundtrack blir på temat moln. Tydligen så är cloudcore också en grej - man kan sätta nästan vilket ord som helst framför core, och så får man träffar! Nu ska jag gå ut med Alice, hon har fått vänta lite väl länge idag!