vårvinter och tillsammans och andra uppföljningar
En sån fantastiskt fin dag idag, att gå på morgonpromenad med Alice var en ren fröjd - vindstilla, strålande sol, några plusgrader, inte helblå himmel, men inte långt ifrån! Jag vågade mig ut utan mössa, Alice slapp tröja, och ingen av oss frös - faktum är, att jag var tvungen att öppna jackan, och ändå hade jag min tunnare jacka på mig. Idag är anledningen till att mars är en favoritmånad för många här uppe, och idag hade varit en perfekt dag att åka ut och grilla! ^_^
Idag är vi också nästan halvvägs genom mars, det är drygt två veckor kvar till påsk, och våren borde verkligen vara på ingång snart. Jag plockade in påskris igår, på drygt två veckor så borde dom åtminstone börja knoppas (förra året var jag alldeles för tidigt ute, löven hann både slå ut och torka ihop), och nästa helg ska jag påskpynta lite - jag tror inte att det blir några stora mängder pynt, men jag ska åtminstone plocka fram dom marmorerade ägg jag hittade på gratisloppis i somras. Jag lyckades pricka in helt rätt morgon att plocka björkris - det hade varit riktigt kallt på natten innan, så skaren var hård, sedan på dagen kom dom och skrapade när plogkanterna längs vägen, och därmed skrapades värsta skaren bort också, och sedan så blev det varmare, och imorse så sjönk till och med Alice en bit i snön. Jag skulle inte ha haft en chans! Imorse såg jag också rådjursspår för första gången på ett tag, för deras skull (och för alla djur i skogen) så är det bra att skaren mjuknar - usch vad dom ska ha haft det jobbigt att få tag på mat nu ett tag! Eller ja, hela vintern har dom haft det jobbigt, väldigt kallt, mycket snö, och nu skare länge. Stackars djuren! Kunde jag, så skulle jag lägga ut massor av mat till dom!
Vid det här laget tror jag förresten att jag törs ropa hej - varje vinter hittills har min luftvärmepump isat igen, och till slut stoppat, fast han som fixade den första vintern sade att han skulle justera vad det nu var som behövde justeras (så att den inte skulle isa igen igen). Uppenbarligen så fick han inte till det, och inte heller någon av dom som kom dom följande vintrarna, förrän förra året - i vinter så frös luftvärmepumpen litegrann, men det var långt ifrån igenisat. Och som sagt - vid det här laget tror jag att jag törs ropa hej, jag vågar tro på att jag slipper det i år och förhoppningsvis kommande år också!
Igår såg jag en film som jag sett fram emot ända sedan jag hörde att den var på gång - Tillsammans 99, fortsättningen på Tillsammans. Tillsammans tycker jag om, även om den bitvis är lite jobbig att se på, bitvis är den pinsam (jag har svårt att se pinsamheter i filmer, även om jag själv inte har några problem med att göra bort mig), och jag vet inte om det är jag som missuppfattat hela 70-talets kollektivgrej, men i min värld så sökte sig människor som var idealistiska gröna vågare, som trodde på jämlikhet, mänskliga rättigheter, som var miljömedvetna, osv till kollektiv, men väldigt många i Tillsammans-kollektivet hade väldigt svårt att ta ett nej och var väldigt sexuellt gränslösa. Men trots det jag hade svårt för i filmen, så var det ändå väldigt mycket hjärta i den, och jag tycker som sagt om den. Men Tillsammans 99 (som utspelar sig 24 år senare, alltså 1999), där överväger allt det jobbiga och pinsamma, och hjärtat och värmen saknas, och jag tyckte tyvärr inte speciellt bra om filmen (det tog nästan dubbelt så lång tid att se filmen som den egentliga speltiden, jag höll på att pausa den hela tiden, för att jag kom på allt möjligt annat som jag hellre gjorde). Kanske behöver jag se den igen, ibland kan det hjälpa (som med Chocolat tex, och till viss del Barbie), men jag känns inte ha bråttom att göra det. Kanske är den bättre om man inte sett Tillsammans? Fast samtidigt, mycket i Tillsammans 99 kräver nästan att man sett första filmen... Den finns i alla fall på Netflix nu, om ni vill bestämma själva vad ni tycker om den!
Apropå uppföljningar, så började jag se Husdrömmar Sicilien - Vintageresan förra veckan, och eftersom jag gillar Husdrömmar Sicilien så hade jag höga förhoppningar, särskilt som att serien går ut på att två systrar åker igenom Europa via loppisar, vintagebutiker och antikaffärer. Tyvärr så gillade jag den inte... Den är i princip en ursäkt för Marie Olsson Nylander (alltså ena systern, den med Husdrömmar Sicilien) att köpa vansinnesdyra gamla grejer - bland annat så tittade hon på en soffa för sådär 100000 kr och jag vet inte om hon köpte den, eller om hon bara starkt funderade på det. Jag gillar inte den sortens verklighetsflykt, jag vill kunna relatera på någon slags nivå (även om min nivå är lägre än dom allra flesta andras nivå), och jag har svårt för när folk bara slänger ut tusentals kronor på grejer.
En annan uppföljare jag hade svårt för, är Drömslottet - Tro, hopp och murbruk. Jag älskar Drömslottet, den första serien när dom renoverar slottet i Frankrike, den är så mysig och feelgood (och ja, relaterbar, även om dom renoverar ett slott!), jag stod ut med Drömslottet: Hemmafixarna, där tittare hörde av sig till dom med sina hemmafixproblem, men det var ingen favorit. Men den tredje serien, där man får följa andra som också köpt slott i Frankrike, den är helt enkelt skittråkig, och jag är helt ointresserad av dom andra slottsägarna, och jag såg aldrig klart serien. Däremot så började jag se om Drömslottet i höstas, och jag tror att jag ska fortsätta se klart den serien nu - den är som sagt riktigt trevlig!
Det är dags att fixa lunch, jag är så jäkla hungrig (jag ska bara värma färdig vegetarisk ärtsoppa, Änglamarks är god!), så jag avrundar med en marsspellista - jag satte ihop den här för 13 år sedan, men den håller fortfarande! Det hade förresten varit gott med bröd till ärtsoppan, men sånt har jag inte gott om hemma... Hade jag någonstans ute att tända en eld, så hade jag kunnat göra pinnbröd (mums vad gott!), men innan elden tagit sig, och sedan brunnit ner till glöd, och pinnbröden sedan gräddats, så hade jag svält ihjäl... Så det blir med senap bara, men det är gott det också! ^_^