alla hjärtans pälsklingar

Alla hjärtans dag är ingen höjdardag när man är singel, det är en endaste stor påminnelse om att man är själv. Fortfarande. Å andra sidan - varenda jäkla högtid är det, allting har fokus på familj, partners, vällycklighet, framgång, mys, osv, man ska vara två, eller fler, man ska ha pengar, man ska vara lyckad - alla vi som är ensamma, som kanske är deprimerade, eller sjuka, eller fattiga (eller alltihop), vi blir väldigt osynliga, och vi är många som känner oss precis så osynliga också. Idag totalignorerade jag att alla hjärtans dag inte är till för såna som mig, och först och främst kom jag ihåg min fina lilla pälsfamilj - dom finns där för mig i alla väder, älskar mig mest av alla, och med dom känner jag mig sällan ensam. Jag är otroligt glad att jag har dom, och trots att min ekonomi skulle lätta betydligt utan dom, så är jag hellre fattigare och har dom kvar, än tvärtom. Jag spenderade också tid med familj och vänner idag, fikade och surrade, och så var jag och Alice på invigning av nya veterinärstationen, där vi fick en stor goodiebag med bra saker - massor av godis till Alice bland annat! Och så kom en provpåse kattmat i brevlådan, så katterna blev inte utan heller!
 
Och jag har längtat efter en sån här i flera dagar, och eftersom jag sålt lite grejer, så unnade jag mig en semla. Jag blev lite ledsen när den var lite torr och tråkig - är ni i Strömsundstrakten, köp semlor på Ica i Hammerdal, inte på Ica i Strömsund, Hammerdals är mycket godare!