tjusiga tisdag - kulturtant med japansk känsla
En klädstil (man kan faktiskt nästan kalla det livsstil!) som jag har känt mig hemma i redan när jag var trettio, är kulturtanten (jag bejakade min inre tant tidigt! ^_^). Dom första 10-15 åren så var det den mer klassiska kulturtanten, Gudrun Sjödén, bohemiskt, etniskt, färgglatt, mönstrat, lager på lager, ja det vi oftast ser som kulturtant. Med åren (och särskilt sedan förra året, när jag började hitta nya instagrammare att inspireras av och en massa fina outfits att pinna på pinterest (jag har förstås en kulturtantsanslagstavla!), så har min syn på hur en kulturtant ser ut breddats betydligt, och förra hösten så skrev jag ett långt inlägg om just det. Igår hittade jag ett instagramkonto, som påminde mig om en specifik kulturtantsstil, som nog är min absoluta favorit - den med känsla av Japan!
Visa detta inlägg på Instagram
coh_by_mother.daughter är en mamma och en dotter, precis som namnet antyder, dom är japanska, och dom gör om gamla kimonos till nya, och dom lägger dels upp plagg som dom designat, dels outfits. Det är säkert ett tecken på att jag börjar komma till åren, att jag främst fastnar för mamman outfits!
På pinterest har jag sparat en massa "japansk kulturtant", och jag tänkte dela några favoriter med er. Det är mycket lager på lager, enkla linjer, oversize, assymetriska former och linjer, och förstås antingen kimonos eller andra jackor eller kappor med japansk eller östasiatisk inspiration. Fast outfitsen är rätt maximalistiska när man börjar plocka isär dom (många lager, många plagg, fållar och sömmar som går omlott, osv), så är ändå känslan ganska minimalistisk, och man får definitivt en känsla av den japanska kulturen och estetiken. För många så krävs det också en hel del omtänk i hur man sätter ihop en outfit, och alla våra invanda tankar om vad som är "smickrande" får slängas bort, här är det inte frågan om att se så smal och så lång ut som möjligt! Tyvärr så är det inte en stil som är helt lätt att få till om man bara har tillgång till små välgörenhetsbutiker i norra Jämtland, däremot så är plaggen enkla, och kan man sy minsta lilla, så går mycket att åstadkomma själv! En början, är att välja en murrigare färgskala (min svarta grund är inte helt fel, alltså, inte heller mina accentfärger grått, blått och vinrött, inte heller att jag är sugen på att ta in grönt och smutsgult), att hålla utkik efter raka enkla linjer och oversize, och att hålla sig till naturmaterial. Jag vill jättegärna ha tag på en kimono eller något sånt, men inte en "modekimono", såna man hittar till och från i klädbutiker hos oss, utan en riktigt, fodrad en, en som kan användas som ett ytterplagg.
Nu tittar vi på fina kläder!
Som sagt - det är långt från allt vad vi har lärt oss om stil och mode och passform! Ja, kulturtanter kan känna igen sig, kulturtanter har sedan många år lärt sig att strunta i ifall dom ser smalare ut eller inte i sin outfit - det är en anledning till att jag gillar stilen! Och det är en del av vad jag gillar med japansk (östasiatisk i allmänhet) stil, att det handlar om plaggen, om deras textur, om deras förhållanden till varandra, kroppen är mer någonstans att hänga plaggen, och inte så mycket något att visa upp. Ja, så är det faktiskt i stora delar av världen, det är nästan bara i västvärlden som vi visar upp kroppen som vi gör, och där målet med att klä sig är att se så smal och lång ut som möjligt. En fundering: undrar om det har att göra med att vi har (på det stora hela) mer pengar, och vill gärna visa upp dom? I stora delar av världen, så har man inte massor av pengar att lägga på kläder, och dom plagg man har ska funka året runt (genom att lägga på eller dra av lager) och dom ska funka om man går upp eller går ner i vikt - det blir alltså väldigt opraktiskt med kroppsnära plagg. I västvärlden så kan vi köpa nya kläder om vi går upp eller går ner i vikt, vi kan köpa särskilda kläder till dom olika årstiderna, vi kan köpa särskilda kläder till olika högtider och festligheter (i stora delar av världen, och här förr i tiden, då har man istället ofta sina traditionella högtidskläder som används vid varje firande, som vi med våran folkdräkt). Plagg som måste kunna användas under många år och under olika förhållanden måste vara anpassningsbara, när vi har råd att köpa kläder för varje tänkbar situation, då kan vi köpa kläder som passar enbart där och då, och då kan vi "unna" oss att köpa kroppsnära plagg. Ja, jag vet inte om det ligger något i det, det var bara en tanke som dök upp, och i min skalle så låter den inte helt orimlig! ^_^
Klockan tickar på, halva förmiddagen har gått, och jag måste ut och klippa gräs nu om jag ska hinna med resten av förmiddagen (jag ska ut mitt i dan, så jag måste hinna att duscha, äta något, vara ut med Alice osv innan dess också, förutom att klippa gräs). Det känns oerhört drygt, men samtidigt så känns det bra att få gräsmattan kort och prydlig igen. Jag kom ju på det stora problemet med min gräsmatta, och varför den växer som ogräs - den består ju inte av gräsmattegräs, den består av kvickrot! Undrar på att den är ett enda jäkla fanskap! Kvickrot, brännässlor, tistlar och hundkex, och väldigt lite faktiskt gräs - jag ser fram emot att en dag bli av med alltihop!