litterära besök i provence
Liksom med Indien och indisk estetik, så var jag under 90-talet väldigt intresserad av Provence, för att sedan i princip glömma bort det. Jag är dels väldigt mycket för hyperfokus, olika saker som fångar mitt intresse för en period, och som därmed gör att jag får tunnelseende och glömmer bort att alla andra saker existerar, och dels så är jag väldigt mycket "syns inte, finns inte", så har jag inte hyperfokuserat på en sak på länge (eller om det inte är något av mina "grundfokus" och alltså återkommer lite då och då), ja då existerar den inte i mitt liv längre. Att jag dessutom har flyttat många gånger i mitt liv, och nångång ibland dessutom försökt att införa någon slags minimalism (jämfört med min vanliga maximalism alltså, inte jämfört med "vanlig" minimalism), bådadera innebärande att jag sorterat bort en massa grejer, det gör också att saker blivit bortglömda - bland annat böcker är något som fått stryka på foten (bland annat så har jag läste jag när jag bodde i Nynäs en bok om feng shui, Rensa i röran av Karen Kingston, inspirerande men livsfarlig - hon tyckte att böcker som fanns att låna på bibblan inte behövde ägas, och superpeppad av den boken så åkte en massa böcker ut - en del av dom böckerna har jag köpt igen, jag behöver äga mina favoritsaker...), och i och med att mina böcker speglar mina hyperfokus, så tenderar saker att glömmas bort om jag inte har böcker som backar upp dom. Som Provence - det som i många år var en stor dröm för min del, att åka dit, och rätt vad det var, så hade jag helt glömt bort att det existerade. Och det är först på sista tiden, som jag har blivit påmind om det igen!
I våras så läste jag Emma Hambergs böcker om Agneta, som utspelar sig i Provence och som är nästan lika mysiga som hennes Rosengädda-böcker, och nu i veckan så har jag läst Den franska lavendelgården, och jag känner mig Provence-peppig igen! Jag vet egentligen inte om jag skulle trivas så bra om jag for dit, vädret är förmodligen inte min grej (jag gillar inte när det är varmt), och mycket av maten låter inte heller som något som jag skulle äta (bara en sån grej att dom äter mycket lamm, kanin, patéer och pastejer, kryddörter och sånt...), men i böckerna så låter Provence helt fantastiskt, så uppstod möjligheten så skulle jag absolut åka ändå! Då, på 90-talet, så provade jag på dom mest provençalska grejerna jag kunde slå klorna i - herbes de Provence tex, som är en kryddörtblandning, och föga oväntat så gillade jag inte det (däremot så gillar jag faktiskt persillade, som också är en kryddblandning från den delen av världen, jag har haft slut i ett par månader och inte hittat att köpa nytt, och är lite sur över det - det är ett måste när jag gör klimpsoppa!), lavendel är kvintessensen av Provence, och jag gillar inte doften av det, hur mycket jag än försökt (jag ska försöka lite till!), olivolja använder jag aldrig (det är för dyrt, jag köper billigaste rapsoljan, den kan man dessutom baka på), oliver köper jag dom billigaste jag kan hitta (jag gillar alltså oliver, men lägger inga pengar på "riktiga" oliver)... Provence är något som aldrig har hittat hem till mig, tyvärr! Nästa gång jag köper tvål, då ska jag göra ett provençalskt val - det får bli en olivtvål då, kanske rentav med lavendel i, och jag är också väldigt sugen på att testa Earl Grey Provence - ett Earl Grey-te med lavendel i (det finns massor av versioner av Earl Grey förutom det vanliga med bergamott, och jag vill testa nästan allihop!), det kanske jag ska köpa för att lyxa till det till födesedagen?
Å, jag kom ju på - jag har bara varit i Frankrike en gång, när jag mellanlandade på Charles de Gaulle på vägen till Marocko, och på flygplatsen hade jag en stund att fördriva, så jag tog en fika och handlade lite - flådiga chokladpraliner och en ask med calisson, som är en mandelkonfekt från Provence! Men jag minns inte hur dom smakade, det har ändå gått 24 år sedan dess...
Förresten, som ni ser, så har jag en del böcker i bokhyllan med Provence-tema, vi kikar närmare på dom! ^_^
Vi börjar med dom böcker som alltså kickade igång lusten nu - Je m'appelle Agneta och Au revoir Agneta av Emma Hamberg (det finns en kokbok också, den är riktigt mysig, och jag ser fram emot en tredje bok i serien, jag är rätt säker på att den kommer, och förhoppningsvis en fjärde bok också! Och när jag googlar just det, så hittar jag att Netflix ska göra film av första boken!), dom är precis så feelgood som Emma Hamberg är när hon är i sitt esse, och jag som inte ens äter ost, jag blir vansinnigt sugen på det när jag läser dom här böckerna! Hälsningar från Den franska lavendelgården av Jo Thomas är egentligen en väldigt typisk feelgoodbok - en medelålders kvinna bosätter sig i Provence när hennes äktenskap tar slut (det är handlingen för Agneta-böckerna också!), men jag tycker bättre om den här boken än många av dom andra feelgoodböcker jag läst, hon skriver verkligen ett litet kärleksbrev till Provence! Själva relationsdelen i boken är tyvärr inte helt olik en miljon andra feelgoodböcker, folk går omkring och gissar och tror och lägger på värderingar och åsikter på varandra, istället för att faktiskt prata om saken och lösa det dom första tio sidorna - fast gjorde dom så, så skulle böckerna förstås bli betydligt kortare.... Men boken är som sagt mysig ändå, och den får lavendel att låta som det trevligaste i världen!
Inga romaner, men väldigt mycket Provence - Lena och Gösta Linderholms alla böcker! Jag saknar två (bland annat Blå, blå lavendel - som sagt, Provence och lavendel är som ler och långhalm!), hittar jag dom så slår jag förstås till, för dom är väldigt trevliga! Dom här hör till varför jag föll för tanken på Provence till att börja med (dom första två har jag haft sedan tidigt 90-tal) - det är mat, kåserier, reseberättelser, konst, och det är väldigt mysigt och trevligt! Böckerna innehåller inte bara Provence, men det är mycket!
Peter Mayles böcker om hans liv i Provence (dom tre översta) är den största orsaken till varför jag var så svag för Provence på 90-talet, hans berättelser får det att låta helt fantastiskt (även om det långt ifrån alltid är en dans på rosor, eller ja - på lavendel!), och även mat som jag har väldigt svårt att tänka mig att ens stoppa i munnen, får han att låta god. Han har skrivit flera romaner också som utspelar sig i Provence, som Livets överflöd, men den har jag inte läst än. Från vår bar i Provence av Birgitta Edlund är en bok i samma stil, men här är det svenskar som flyttat till Provence.
Jag funderade på att ha med Joanne Harris Choklad-serie här också, för även om den inte utspelar sig i Provence så ger böckerna lite samma vibbar - hon får Frankrike att låta supermysigt, och all mat att låta väldigt god, ja, just det är inte så konstigt, det handlar väldigt mycket om choklad! Boken är väldigt olik filmen, det tog ett par tittningar av filmen för att jag skulle börja gilla den, först så störde jag mig bara över allt som dom hade gjort om - och dom har gjort om mycket! Men nu kan jag se den som sin egen berättelse, helt skild från boken. Det enda dom har gemensamt, är namnen på karaktärerna (dom flesta i alla fall - en del är ändrade), och all choklad! (Förresten - när jag googlar på böckerna, så upptäcker jag att det kommer en prequel till serien, som utspelar sig sex år före Choklad!) Men jag begränsade mig till böcker om Provence, men rekommenderar ändå Choklad (och uppföljare) för den som vill ha fler boktips!
Jag försökte hitta filmer och tv-serier om Provence, men har haft mindre tur där - jag har bara hittat Murder in Provence, och den gav jag upp ganska fort när jag försökte se den, den har inte alls samma känsla som böckerna jag tycker om. Eller så hade jag för bråttom, det kanske kommer? Jag funderar i alla fall på att ge serien en chans till!
Något som är franskt och bra, men inte Provence, är Amélie från Montmartre (för den utspelar sig i Paris), men en spellista inspirerad av henne känns ändå helt rätt som dagens soundtrack!