ransoneringsprojekt

Ni vet ju hur jag är - jag gillar projekt! Som exempel på ett återkommande projekt: att ha lite pengar och att försöka få maten att räcka månaden ut, det är dödstråkigt, det är frustrerande, svårt, utmattande - det drar ner livskvaliteten som bara den. Men genom att göra ett projekt av det hela, så går det att göra det nästan roligt. Intressant och utmanande istället för svårt och utmattande - hur man hanterar livet har mycket att göra med hur man bemöter det, och att fylla livet med diverse projekt (bland annat) hjälper mig att ge livet lite mer mening. Just maten är som sagt ofta centrum för mina projekt, även om jag har tex garderobsprojekt också (projekt "handgjord och loppisfyndad garderob" tex) och trädgårdsprojekt (projekt "fixa till en helt ok trädgård utan pengar och utan ork", det är mitt svåraste projekt!), så är det svårare att ha lite pengar till mat än att ha lite pengar till kläder, och om det kniper, så skulle trädgården klara sig utan min inblandning, bara jag håller efter gräs och värsta ogräset. Hur man än vänder sig så har man rumpan där bak, och hur man än gör och hur man än håller i plånboken, så måste man ändå äta!
 
 
Ett projekt som jag tänkt på mer än en gång, är att äta med inspiration från beredskapstiden, alltså andra världskriget, och tiden där efter. Då var man helt fantastisk på att få maten att räcka långt, man var så illa tvungen - det var väldigt mycket mat som var väldigt begränsad. Ägg tex, i Storbritannien (jag hittar inga siffror för Sverige) så var ransonen ett ägg i veckan per person (för mig som inte äter ägg alls, så är just det i och för sig inget större problem... Jag hittade en blogg som började på ett ransoneringsprojekt, tyvärr så var det inte så långlivat, men såhär ser deras ransoner ut (med siffror från Storbritannien, för dom hade också svårt att hitta siffror på svenska ransoner), det här är vad en person får tilldelat sig per vecka, grönsaker och rotfrukter var inte ransonerat:
  • Bacon/skinka (eller vegetariskt substitut) 113 g
  • Kött 225 g
  • Smör 56 g
  • Ost 56 g
  • Margarin 113g
  • Matlagningsfett 113 g
  • Mjölk 1 ½ l (extra ransoner till barn under fem år)
  • Socker 224 g
  • Konserver 500 g varannan månad (preservatives står det på engelska, så jag undrar om dom inte menar sylt och marmelad och sånt?)
  • Te 56 g
  • 1 ägg i veckan (men eftersom äggpulver inte finns på affären, tillåter vi oss 6 riktiga ägg)
  • Godis 340 g i månaden
Mjölk skulle inte vara något större problem, det är någonstans där som min konsumtion ligger, kött/ost/ägg är inte något problem heller, vegetariskt substitut äter jag sällan, om man inte räknar linser och bönor, men jag vet inte hur det räknas? Te skulle definitivt kunna bli problematiskt! Och godis - jag köper godis sådär 1 gång i veckan, och bara den gången så blir det 340 gram eller mer... Men ja, att hålla dom här mängderna skulle spara in några kronor i alla fall, och jag skulle definitivt ha det jag gör för att få maten att fungera! Men samtidigt - det är som sagt roligare när man gör något som egentligen är tråkigt och jobbigt till en utmaning och ett projekt, när man har mål, när man har riktlinjer, när man kan sikta på att göra saker bättre och bättre.
 
Jag vet inte, kanske sätter jag igång med ett ransoneringsprojekt nångång framöver, kanske inte (jag har faktiskt en del kokböcker från 30-/40-tal, däremot så har jag fortfarande inte hittat några ransoneringskokböcker - det är en av mina enhörningar!). Däremot så finns det andra som har gjort just det! Och den här långa inledningen, den leder fram till just det: Jag tänkte dela med mig av folk som har provat på ransoneringsprojekt!
 
* Med det sagt - den första bloggen, The Wartime Kitchen, är inget ransoneringsprojekt, men är en guldgruva av fakta och information! Är man intresserad av hur dom levde under beredskapstiden, eller om man funderar på att testa på det själv, så ska man absolut bokmärka den här sidan!
 
 * Det är bara en artikel, men en journalist testar på att äta krigsransoner med sin familj i en vecka. Hon skriver ner deras matsedlar för den veckan, och dom ser onekligen påvra ut, särskilt i samband med bilder på familjen när dom äter middag bestående av en halv skiva skinka och några potatisar. Alla i familjen enades om att dom gått väldigt hungriga under veckan. I och för sig så var folk säkert hungriga, och det var ont om mat, särskilt beroende på hur man bodde. Men - dels så uppmuntrades (nästan beordrades!) folk att odla själv, och många hade höns också, och dels så var inte frukt, grönsaker, rotfrukter, potatis, bröd, havregryn mm ransonerade, även om det förstås inte fanns obegränsad tillgång på dom. Dom hade helt enkelt kunnat göra betydligt mer mättande måltider genom att fylla upp dom med grönt och bröd - en halv skinkskiva och några potatisar, det var definitivt inte sån mat som gjorde att folk var hälsosammare under andra världskriget än både före och efter. Dom skulle ha behövt att titta på The Wartime Kitchen and Garden, även om måltiderna var väldigt begränsade, och väldigt uppfinningsrika (det gällde att hitta ersättningar för den mat man saknade!), så lyckades dom ändå fylla magarna.
 
 
The 1940s Experiment lever på krigsransoner i ett helt år, för att se om hon lyckas gå ner i vikt (det gör hon!). Även hennes kanal är en guldgruva av information, hon har lagt upp massor av videos (den ovan är bara en av hennes spellistor), med massor av recept bland annat. Ännu en sida att bokmärka! Jag för min del prenumererade omedelbums på kanalen!
 
 
* Ransoneringsbloggen, ett svenskt ransoneringsprojekt, tyvärr så blev den väldigt kortlivad - det hade varit jättekul att se hur det gick att ransonera i Sverige i nutid! Ja, relativ nutid alltså, bloggen är från 2013.
 
* How to stretch your groceries - 1940s recipe ideas är bara ett blogginlägg, och det är inte direkt ett ransoneringsprojekt, det är från 2020 under pandemin, då det gapade tomt på många butikshyllor, och hon vänder sig till 40-talet för tips på att få mer mat för pengarna, och för att få maten att räcka längre.
 
 
Mike Jeavons testar bland annat olika grejer under en vecka, som tex att äta ransonerat i en vecka. Återigen så snålar han mer än vad han kanske hade behövt med ingredienserna, frukt, grönsaker, rotsaker, potatis, bröd osv var som sagt inte ransonerat, och som sagt så odlade många själv så att dom hade tillgång på det åtminstone en del av året (och så gjorde dom sitt bästa för att bevara det odlade under vintern, med hjälp av tex jordkällare, stukor, inläggningar osv). Folk gick absolut hungriga, men jag tror att dom blev bra på att laga bukfylla!
 
 
Det har gjorts en del brittiska tv-program, där folk får testa att leva som man gjorde förr, som Wartime/Edwardian/Victorian/Tudor Monastary farm, The Wartime Kitchen and Garden, The 40s House, osv (vi svenskar är mindre intresserade av hur man levde förr, verkar det, det enda svenska programmet jag sett i den stilen är Historieätarna - fast jag kan förstås ha missat program!). Här är det några familjer som testar att ha butiker under andra världskriget, ett bageri, en matbutik, en köttbutik, en klädbutik och en smedja, och dom får uppleva alla begränsningar med brist på tillgång och ransonering. Väldigt intressant hur dom olika familjerna hanterar det - dom flesta visar den solidaritet som nu i efterhand fått kännetecknat det andra världkriget, men det finns också dom som tänker på sig själv först och främst. Videon ovan innehåller tre avsnitt av den här serien, 40-talet, 60-talet och 70-talet, den första timmen är 40-talet, dom andra två avsnittena har jag inte sett än, men kommer att se framöver - 60- och 70-tal var också en intressant tid, det hände mycket då också, och 70-talet är dessutom min barndom, det är intressant att se om det är något som jag minns! Som torskrom - billig mat som var vanlig på 70-talet, och en av mina favoriter då, och ett bra exempel på hur väldigt mycket mat kom ur konservburkar och mixer som blandades ut med vatten!
 
 
Grackle gör också bland annat videos där hon testar olika mat under en vecka, bland annat 40-talets ransoneringsmat. Till skillnad från ett par av dom andra som testat det här ovan, så gjorde hon ett betydligt bättre jobb med att få till rimliga matmängder - som sagt, tillgången på mat var begränsad, men dom gjorde definitivt vad dom kunde för att fylla tallriken, och hon säger det också - man gjorde så rejäla portioner som man kunde. Kul grej - jag gjorde morotskakor igår, efter ett ransoneringsrecept, och hon gjorde samma kakor i sin video! Ni får förresten se mina imorgon! ^_^
 
 
Ännu ett tv-program där man återbesöker andra världskriget och ransoneringen, den här gången inte fullt lika allvarligt (ena programledaren är komiker), det får plats lite humor också bland allvaret. Det som slår mig, efter att ha kollat på flera videos och program i det här ämnet, är att dom tenderar att upprepa sig lite - det är väldigt mycket samma rätter som återkommer, dom måste helt klart ha ätit fler rätter än samma handfull som folk tar upp! Å andra sidan - cottage pie ser inte helt fel ut, och Woolton pie ser också ätbart ut, jag förstår att folk väljer det framför kanin tex. 
 
 
Utility Jude's Wartime Cookery's kanal handlar om just det, krigstidsmat, men det är inte frågan om att leva på ransoner, däremot så är det mycket information och recept, och den här spellistan bjuder på information om ransoneringen.
 
 
RationbookRebecca gör också försök att leva på krigsransoner, och delar med sig av hur det går, recept, odlingar mm.
 
* Can a Modern Family Survive Wartime Rations är en artikel, som handlar dels om hur hälsan var mycket bättre under andra världskriget, och så testar en familj att leva på ransoner under 10 dagar.
 
* Lavender & Lovage testar att äta ransonerat under en vecka, hon delar ett gäng recept, bland annat på The National Loaf, som i princip var det enda bröd folk åt i England vid den här tiden.
 
* Less Waste testar också ransoner under en vecka, hon har den extra utmaningen att få en 8-åring att äta vad som ställs på bordet.
 
* Whipstitch Vintage gjorde ett försök att leva efter 1945 års amerikanska ransoner i ett helt år, inte bara mat, utan kläder, skor osv också.
 
Som ni ser, så är det inte en helt unik idé att försöka klara sig på krigstidsransoner, det är många som har försökt sig på det, under kortare eller längre tid. Kortare tid är ingen större konst - att ändra sin kost i fem dagar eller sju dagar, det klarar dom flesta, det är hyfsat lätt att fokusera på ett mål som bara ligger några dagar bort. Att ändra livsstil för en längre tid, kanske rentav permanent, det kräver betydligt mer (det är samma skillnad som att ha lite pengar en månad eller två, eller att ha lite pengar i åratal, det är stor skillnad hur man hanterar det, och hur man klarar det). Dom här som har testat ransonering i nutid, dom har också varit så strikta som dom bara kan (vi lever trots allt i en annan tid, med andra förutsättningar), om man skulle leva lång tid med ransoner, då kanske man måste vara lite flexibel - en del saker funkar i längden, andra saker funkar sämre i ett längre perspektiv. I alla fall. Jag tycker att det är spännande och intressant att se hur alla olika personer har klarat av det, och jag är superimponerad av The 1940s Experiment, som har levat ransonerat bra länge nu! Och som sagt, kanske försöker jag mig på något sånt här själv också, eller så lånar jag bara lite här och var, recept till exempel. Jag får se! Som sagt - jag gillar att göra projekt av saker, det gör tråkiga och jobbiga saker betydligt lättare att hantera!
 
Dagens soundtrack är förstås 40-taligt!
 
 

Kommentarer:

1 Matilda:

Här får du ett tips till, ett program från Meny i P1: https://sverigesradio.se/avsnitt/sa-smakade-maten-under-andra-varldskriget

Själv tycker jag om att testa recepten från kokböckerna från beredskapstiden. Det är ofta tänkvärt gällande ingredienser, smak och dagens matnormer...

Svar: Tack för tipset, den bokmärkte jag på en gång, ska lyssna på programmet någon dag!
Jag har inga beredskapskokböcker (jag hoppas hitta det någon dag!), men jag har kokböcker från tiden, och jag läser gärna och tittar i dom. Jag vet inte om jag lagat så mycket från dom, oftast så väljer jag då kokböckerna från 70-tal och tidigt 80-tal. Det vegetariska utbudet var inte så roligt på 30-/40-talet, jag har en vegetarisk veckomeny i en av mina Husmoderns Köksalmanack, och det förklarar helt klart varför äldre människor är skeptisk till att man kan få i sig en allsidig kost genom att äta vegetariskt... Men det finns mycket bra i dom gamla kokböckerna också, och som du säger - mycket tänkvärt! Jag är lite sugen på att testa en del av recepten framöver!
Miss Kitten Heart

2 Matilda:

Det vegetariska utbudet är större än vad man kan tro på den tiden. Förvisso var det kanske mer framträdande i medelklassmiljöer/borgarskapet, men det fanns även krafter som försökte lansera det i arbetarklassen. Har hemma en bok från 1911 med mycket vegetariska recept (bland annat med torkade linser och torkade bönor): http://mystiskt.blogspot.com/search/label/Middag%20%C3%A0%20la%201911

För mer tips om vegetarisk mat på 1940-talet så har jag bloggat om flera sådana recept (bläddra bakåt i denna kategori, de första som kommer upp är mest sötsaker): http://mystiskt.blogspot.com/search/label/1940-talet

Svar: Jag vet att det fanns vegetarianer (och till och med veganer) då, även om dom var sällsynta, och jag har lyckats få tag på en vegetarisk kokbok från 1928 (jag vill gärna hitta fler!), men den vegetariska maten var oftast väldigt mysko - det märks att folk var vana vid att grönsaken var ett tillbehör, och dom hade problem med att göra huvudrätter av grönsakerna (fast what's new - så var det när jag blev vegetarian 1990 också! ^_^). Jag ska gå in och kika på vad du har i ämnet, tack för tipsen!
Miss Kitten Heart

Kommentera här: