loppislördag - fyndar utanför ramarna
Jag var in på Röda Korset i Strömsund två gånger i veckan, och jag har inte kommit därifrån med en sån här stor hög på länge! Gardiner och en hög med kläder var det som var mest skrymmande (jag lyckades smita in precis innan stängning i onsdags, då var det morsdagsrea på alla damkläder, 10 kronor/styck, och jag hittade inte mindre än sex olika tröjor och toppar!), och så hittade jag några fina saker också (alla sakerna kostade mindre än en hundring tillsammans, jag har sagt det mer än en gång, jag handlar bara om det är väldigt väldigt billigt!). Vi börjar med att titta på sakerna, och så kikar vi på gardinerna sen - jag hängde upp dom på en gång när jag kom hem, så ni får se dom in situ!
Två tavlor, en liten kandelaber och en mugg. Tavlorna låg vid kassan, jag hittade dom när jag stod i kö för att betala. Särskilt den med blommor fastnade jag för (trots den rätt fula ramen, det vore fint med en gammal träram till den!), den med fjärilar är också fin, men vore den dyrare skulle jag nog inte köpt den. Vad dom kostade? Fem kronor styck!
En hamnade i köket, en i hallen, båda passade väldigt bra på sina nya platser!
Kandelabern stod jag och velade med en stund, men bestämde mig till slut för att den var så unik och speciell att jag säkert skulle ångra mig om jag inte köpte den. Den är väldigt liten, kanske 25 cm hög, ljusen är julgransljus, så ni kan ju tänka er hur liten den är! Och vet ni vad? Jag är så himla glad över den, så glad att jag inte lämnade den kvar på hyllan! Jag brukar säga att man inte ska behöva övertala sig själv att köpa något, att det ska vara kärlek vid första ögonkastet, eller så får det vara. Men flera grejer som jag har velat med, som jag har övertalat mig själv att köpa, dom har sedan blivit favoritsaker, så mitt råd om just det ska man kanske ta med en nypa salt...
Och så en gammal mugg, engelsk förstås - engelska muggar är oftast mina favoriter! Den här blev jag väldigt glad att hitta, en gammal julmugg, det hittar jag inte varje dag! Dessutom så är den inte juligare än att jag kan ha den framme året runt om jag vill, och klart jag vill det, när muggen är såhär fin!
Gardiner till vardagsrummet har jag letat efter länge, eftersom jag behöver fyra längder (kappor fungerar tyvärr inte, eftersom det är söder/österfönster så gassar solen, jag måste kunna dra för gardinerna), dessutom så vill jag ha äldre gardiner (80-tal eller tidigare), mönstrade gardiner och billiga gardiner. Och nu sedan jag målat väggarna och planerat ett Tim Burton/Beetlejuice/spooky tema i vardagsrummet, då blev mitt utbud ännu mindre. Men dom här gardinerna hittade jag för 10 kr/längden, 40 kronor för allihop alltså, och jag bestämde mig för att ta en chans (dom höll på att stänga Röda Korset för dagen, så jag var stressad och hann inte fundera så mycket över saken) - funkade dom inte så kan jag alltid sälja dom.
Såhär ser dom ut på närmare håll, i butiken såg ränderna svarta ut, när jag kom hem så såg jag att dom var mörkblå, men på håll så ser dom svarta ut, och det är huvudsaken. Dom är någorlunda gamla, men betydligt nyare än vad jag brukar fastna för - på 90-talet var det mycket gardiner i den här stilen, det brukar alltid gå att hitta på loppis, och jag brukar aldrig ens fundera på dom. Men dom här, med sina ränder, dom kändes inte helt fel! Hade dom varit bara randiga så hade dom smält in i väggen för mycket, blommönstret känns allt annat än Beetlejuice, men känns ändå som precis vad ränderna i tyget behöver, dom mjukar upp intrycket på ett väldigt behövligt sätt. Vad jag inte gillar med dom, är materialet, det tunna, lite stela bomullstyget faller inte speciellt snyggt, men jag vänjer mig förhoppningsvis. Vilket fall som helst, trots att gardinerna är allt annat än min stil, och är mörkblårandiga istället för att vara svartrandiga, så tror jag faktiskt att jag kan leva med dom, åtminstone tills jag hittat en uppsättning som är ännu bättre! Nu gäller det att hitta nytt tyg till dom brunmönstrade kuddarna också, dom ser väldigt malplacerade ut!
Dagens soundtrack blir totalt 90-talsnostalgi (ja, 90-tal för mig, skivan kom egentligen ut redan 1980), jag gick en estetlinje på gymnasiet, just den var en av väldigt få i landet, och jag hade klasskompisar från hela Sverige. En klasskompis från Sundsvall förde med sig ett kassettband med Rasta Hunden, och det gick varmt på alla fester. Jag förknippar helt enkelt dom med en väldigt rolig tid, så det är verkligen allra bästa sortens nostalgi!