loppislördag - mina loppisledord 2020
Återigen så låter jag Elsa Billgren inspirera mig till ett inlägg (jag har börjat läsa hennes blogg igen, efter många års uppehåll, och jag gillar verkligen det håll hennes nya stil tagit - nån som har tips på fler bloggar i den stilen?), den här gången är det hennes prat om loppisledord. En sån himla smart grej att ha i bakhuvudet när man går på loppis! Jag försöker ju ha en tanke bakom mina loppisbesök, att inte köpa en grej bara för att den är fin (tänk så mycket jag ställt tillbaka på loppishyllorna, fast det kliat i fingrarna av habegär!), ofta så försöker jag tänka färg, eller stil, eller en särskild grej jag behöver. Loppisledord är att ta det ett steg längre, att man liksom målar upp en tavla av sitt hem, att man sätter ett namn och en känsla på sin stil, med hjälp av ledord och bilder liksom sätter på pränt vad man är ute efter. Då ska det bli lättare (i teorin i alla fall) att köpa hem saker som faktiskt passar in med vad man redan har, och som tar en längre på väg mot hur man vill ha det. Jag älskar ju att analysera och fundera, att sätta på etiketter och att planera, så det här måste jag ge ett försök!
Svartmuskig engelsk romantik
Jag tänker engelsk landsbygd, både små stugor och större herresäten, mycket mönster (särskilt blommotiv!), mycket dekorationer och samlingar som får stå framme och ta plats, den engelska excentriciteten får fritt spelrum. Mycket korsstygn, tavlor med blommotiv, pelargoner, böcker från golv till tak... Svartmuskigheten kommer fram i färgskalan - jag håller mig ju gärna till dom mörkare nyanserna av blått, grönt och brunt, med detaljer i trä och svart istället för vitt.
Pilsnerpang
Retro med känsla av 40-tal (istället för det mer typiska 50/60/70-talen), mönstrade tapeter, sammetssoffor, björk och alm och rotting, mässing, skinnfåtöljer, piedestaler, udda möbler, och Svenskt Tenn och William Morris... Murrigt och prylrikt! Tänk pensionat i en gammal pilsnerfilm, murrigt 30-/40-tal, inte det vita nationalromantiska sekelskiftespensionatet vi annars gärna tänker på när vi hör ordet. Den här stilen är väldigt inne nu, många instagrammare inreder murrigt och mönstrat, med känsla av förra seklets första hälft, kolla tex hello_ewo, krickelin och johannabradford.
The Reptile Room
The reptile room, eller Reptilrummet, är en av böckerna i serien om syskonen Baudelaire, en av deras släktingar är herpetolog och håller till i ett alldeles fantastiskt hus. Det är högt i tak, glas, trä, gröna växter... Och en massa ormar! Under den här rubriken så ryms mina kuriosafynd, skelettdelar, getingbon, fjärilar osv, likaså alla mina suckulenter och kaktusar. The reptile room är ledordet som gör plats för vetenskapliga detaljer, solsystem, skolplanscher, anatomi, arkeologi och egyptologi och allt annat som fångar den nyfiknes uppmärksamhet.
Ni kanske tycker att jag bitvis beskriver samma sak, bara med lite annorlunda ord, och visst är det lite så - jag är ganska bekväm och tydlig i min inredningsstil (även om den hela tiden utvecklas också!), och det är svårt att avgränsa och dela upp mina inspirationer. Allt smälter samman till en helhet, och det är så jag vill ha det - jag vill ju inte bo med avgränsade zoner. Även om jag plockar inspiration från alla möjliga håll och kanter, köper saker i många stilar från många tider, så vill jag att mitt hem ska kännas harmoniskt. Jag tycker nog att jag har täckt upp dom i mina tre loppisledord nu, reptilrummet knöt litegrann ihop säcken i och med att det fångade in dom lite mer makabra detaljerna hemma. Nästa gång jag går på loppis, så ska jag ha dom här ledorden i bakhuvudet, det ska bli intressant att se om det gör att jag tänker annorlunda när jag kollar runt!
Det blir inte mindre än två soundtrack idag, dels Billgren Wood som pratar om loppisledord (jag kunde inte inte ha med det avsnittet), dels spellistan som jag lyssnade på medan jag skrev ihop det här: