nypiffat köksbord
Det är inte många dagar sedan jag lade upp min senaste blombukett (den är fortfarande fin, efter flera dagar!), jag bytte då duk för att passa ihop med vasen. Igår bytte jag gardiner i köket, och tyckte inte att duken funkade längre. Jag kollade i tygförrådet, för jag hade för mig att jag hade ett tyg i samma stuk som gardinerna, men det visade sig att det tyget var rosa/rött, inte blå/lila som gardinerna, och funkade inte alls. Däremot så hittade jag ett blått tyg, som bara har blivit liggande. Det är en duk av något slag, eller ett draperi eller något, tjockt bomullstyg med invävt mönster, så det är blått med vitt mönster på ena sidan, och vitt med blått mönster på andra sidan (jag har en liknande duk fast rödvit, som jag sorterade ut för ett par år sedan, men som jag räddat från loppisen nu i sommar, ibland är jag väldigt glad när jag inte lyckats sälja en sak!), det är en del hål i den, så jag har funderat på att rensa bort den. Nu när tyget äntligen fått komma fram, och får leka duk, så är jag glad att jag har sparat det!
Den nya duken gjorde att hela bordet behövde omfunderas, och jag ändrade på precis allting, nästan.
Jag lade duken med den blåare sidan upp, det kändes somrigt och bra, den blåvita duken passar bra till blombuketten, och jag letade reda på fler blåvita och vita saker att matcha med. Den rosa/guldiga vasen byttes ut mot min stora glasvas (köpt för längesen på Hemtex), den är inte helt ideal tillsammans med buketten (stjälkarna är först och främst för korta), men snart är det ändå dags att byta bukett, så det är ok.
Mitt lilla vita fat med blå blommor, som jag helt oväntat är väldigt förtjust i, matchar duken och vasen med sin blåvitrosa bukett perfekt, med sin romantiska sommarpensionatskänsla. Färgmässigt så passar mina vita salt- och pepparströare in perfekt, men bryter av stilen, och bryter stilen gör också min dalahästkapsylöppnare, den bidrar med lite modernare linjer.
Jag är väldigt förtjust i mitt grytunderlägg i mässing, det står nästan jämt på bordet. Jag kikar efter fler mässingsunderlägg när jag kommer ihåg det, men har inte lyckats hitta några fler.
Den här lilla asken i sten är jag också väldigt förtjust i, av någon anledning, den är också oftast framme på ett bord eller en hylla nånstans. Jag började med att ställa mina små oljelampor i glas på den, men det blev för likt ströarna. Så kom jag att tänka på mina alldeles för bortglömda silverskedar. Mormor och morfar samlade dom här skedarna åt mig, Jessica och Linda i många år, jag fick ett dussin, hoppas dom också hann få det! Modellen är Tornedal, väldigt fin, och lämplig som present med tanke på att dom bodde uppe i Lappland. Jag stör mig förresten ibland på att mina vanliga teskedar är så små, nu när jag plockat fram mina tornedalsskedar, så kan jag använda dom istället - perfekt! Och ja, dom behöver putsas, jag är fullt medveten om det, jag behöver bara skaffa lite folie, så ska jag fixa det. Varför bråka med silverputs, när man bara kan lägga dom i hetvatten med folie och salt?
Så blev mitt nypiffade köksbord, det känns väldigt somrigt, och jag blev väldigt nöjd med hur jag fick till det. Extra bra känns det, att ha plockat fram grejer som legat undanstoppade alldeles för länge! Nu ser jag faktiskt fram emot att använda min rödvita duk också, även om det innebär att julen närmar sig... Men som vanligt vid den här tiden, så ser jag faktiskt fram emot hösten, och första snön, och december, och att få börja julpynta. Efter att ha längtat efter sommaren i så många månader, så blir jag less på den väldigt fort sen...
Förresten, jag har rensat ut lite dukar som inte används, så det syns verkligen hur lite dukar jag har. En bra anledning att gå på loppis!