om att samla tarot för visuell stimulans

Jag har ju delat med mig av några fantastiska tarotlekar, en del som jag har, en del som står på önskelistan, en del som inte ens existerar än, men om ni fortfarande undrar varför inte nöja mig med bara en eller ett par tarotlekar, varför samla, då har jag ett inlägg åt er. För mig handlar det till 90% om konsten, den dag jag lär mig läsa i tarotkort så blir det kanske annorlunda, men just nu så måste jag falla handlöst för konsten. Och oftast är det inte den rent tekniskt bästa konsten som tilltalar mig mest, ibland kan en tarotlek som jag förälskar mig i vara väldigt enkel,  nästan simplistisk och primitiv, men den har massor av känsla. Jag tänkte visa några kort ur några favoritlekar, så får ni se hur mycket dom kan skiljas åt - konstnärerna utnyttjar verkligen sin konstnärliga frihet!
 
The High Priestess
 
 
 
The World/The Universe
 
Jag har valt att illustrera charmen i att samla på olika tarotlekar med hjälp av två kort, The High Priestess och The World, med exempel ur tolv olika tarotlekar. Som jag sade, så skiljer dom sig väldigt mycket åt, både i själva stilen, och i hur dom har valt att porträttera dom olika korten. Hade jag valt att visa kort från Rider-Waite-baserade tarotlekar, så hade skillnaderna blivit mindre, då korten är baserade på viss symbolik som gärna återkommer (mittenkortet i nedersta raden är Rider-Waite-baserad, och lagerkransen och djuren i hörnen tillhör Rider-Waite-symbolerna). I gårdagens inlägg, så ser man det här tydligt i dom tre översta tarotlekarna, dom har väldigt mycket gemensamt.
 
Men det här är alltså anledningen, för mig, att samla på tarotlekar. Jag siktar inte på att ha flest möjliga, det är ingen kapsylsamling, utan jag samlar den konst som tilltalar mig mest. Precis som när jag köper konst till väggarna, när jag väljer bokutgåvor, när jag väljer blomkrukor, tallrikar, lampor, förpackningar i mataffären, vad det än är - jag väljer det som är mest tilltalande för ögat. Ja, jag väljer utseende framför funktion ibland, det blir lätt så när man är en väldigt visuell person.
 
Förresten, bort från ämnet: det är kanske därför jag inte gärna handlar mat, dels lagar jag inte mat (om jag inte absolut måste), dels har jag inte världens bästa smaklökar (vilket förklarar varför jag inte är speciellt förtjust i mat för det mesta), jag har svårt att välja den godaste maten, så jag väljer den som ser godast ut, eller som har finast förpackning. Lightbulb moment!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentera här: