miss kitten heart

Jag har länge velat ha en vitmålad hornkrona, rådjur eller ren eller en liten älg, på väggen. Man kan tycka att såna ska finnas överallt i Jämtland - det är en del av Sverige som är befolkad av jägare, och på hösten står samhället i princip stilla, för alla är ute och jagar. Men så är inte fallet, antingen vill folk inte skiljas från sina horn, eller så kostar dom en massa pengar. Men igår hade jag tur - 150 kr för en älgkrona, och den befann sig vägg i vägg med syrran, på samma område där jag bor. Jag hade inte jämna pengar, så jag betalade 200 kr, men det var billigt ändå. Men liten är inte kronan, den är rätt enorm, och först trodde jag att det skulle kännas som den överfaller en från väggen. Men min svåger höll upp den, och det kommer nog att funka bra. Bara fram med vitfärgsburken nu!

 

Hemma hos mig nu finns en liten rädd kattjej, syrrans ena katt Kisa. Hon ska göra sig av med båda katter, och ingen har varit intresserad. Hade jag haft plats hade jag tagit dom på stubinen, men fyra katter på 45 kvadratmeter är ganska många katter, särskilt som dom inte får vara i sovrummet (Beppe är fortfarande opålitlig med sängkissandet). Men en till katt är inte så mycket mer, och Kisa är blyg och tillbakadragen, tycker inte så mycket om folk och barn och hundar och sånt, och jag känner henne sen innan. Förhoppningsvis kan det funka, bara hon får tid på sig. Och Dixie är mer lättillgänglig och är inte rädd för nåt, kanske det blir lättare att hitta ett hem åt henne nu.

 

Har ni läst min blogg ett tag, så vet ni att jag har problem på jobbet med mina "arbetskamrater". Gubbarna. Nu har det gått snart 1½ år, och det blir inte bättre, på en del sätt blir det däremot sämre. Så igår kontaktade jag facket, jag pratade med mina chefer, och på fackets inrådan gick jag hem. Så jag blir hemma tills facket har något annat att säga, jag hoppas det blir snart. Det är faktiskt så att jag funderar på att fara och jobba några timmar i helgen. För jobba vill jag, vara i närheten av gubbarna vill jag inte.