upp och ner (och upp igen?)
När jag kollade instagram innan jag lade mig igår kväll, så trodde jag att min otur började vända - titta, vilken tur jag hade:
Jag vann Eli Åhman Owetz bok Hemma hos Bettan! Jag har alla hennes böcker utom två (snart utom en, den sista), alla är signerade, och liksom den här boken, så vann jag den allra första, fast för några år sedan. Jag har helt enkelt haft tur med hennes böcker! Eftersom jag gillar dom mycket, så är jag väldigt glad för det!
Fast sen högg det till i fotleden, som nu känns som om den vore stukad, fast jag har inte gjort illa mig (det är flera dagar sedan jag halkade omkull, jag tvivlar på att det skulle börja göra ont nu), och det är varken blått eller svullet. Och när jag var ute med Alice för en timme sen, så var det -20 grader ute (vart är våren???) - inte bara min otur, men uschligt likaväl.
Men så på morgonen så fick jag mig en snabb orakelkortsläsning, och den lovar gott! Jag väljer att tro på att den innehåller ett korn av sanning, och att oturen faktiskt är på gång att vända! Under tiden, så tänker jag stappla nerför trappen och koka lite mer te, och kolla ifall det hunnit bli lite varmare ute - jag hade tänkt ut på byn en sväng, ifall det inte är så kallt, jag ska kolla vad optikern säger om att byta glas från ett par glasögon till ett annat, och jag behöver köpa bröd, mjölk, toapapper, diskmedel och sånt tråkigt. Jag överlever tills imorgon, men jag har inte varit ut på över en vecka, så det skulle inte skada att få se en människa eller två.