ännu mera mansgrisar från förr

Jag fortsätter att läsa gamla Evas Kalender, jag är sugen på att sticka, virka och sy en massa plagg i dom (jag funderar också på att scanna alla beskrivningar, så att jag har dom samlade på ett ställe). Jag fortsätter också att reta mig på den dåtida kvinnosynen, och på hur självklar mans-/kvinnorollen var då (läs tex gamla Starlet-serier, mannen kan vara vilken buffel som helst, men kvinnan fortsätter ändå att tråna efter honom, hon ger upp sin karriär för honom, hon gör precis allt för honom, på slutet upptäcker han förstås det, och i sista rutan så kysser dom varann och lever lyckliga i alla sina dar - precis som precis varenda Harlequinbok fortfarande i denna dag! är det konstigt att vi kvinnor växer upp med skev syn på män och förhållanden, och fortfarande gör alldeles för mycket för att behaga män? jag tror att det blir ett helt inlägg på det temat framöver...). Här är det ett gäng killar som berättar hur deras drömtjej ska vara:
 
 
 
Hon ska ha många egna intressen, men också intressera sig för killens hobbies (det står inget om att killen ska intressera sig för tjejens hobbies däremot...), hon ska vara lagomt välklädd och modeintresserad (men inte för mycket och inget uppseendeväckande), hon ska måla sig (men bara litegrann), hon ska vara huslig och lagomt sport- och motorintresserad, hon ska vara kvinnlig och dofta av hans favoritparfym, hon får inte ha vita strumpor, inte utsvängda byxor, inte spets och volanger, hon ska vara lagomt intelligent och intellektuell (dvs inte smartare än killen...) och hon får absolut inte vara en kvinnosakskvinna...
 
Och samtidigt blir vi kvinnor itutade att vi måste sänka våra krav, vi kan inte begära för mycket, vi får vara glada för den vi får... Jag har inte läst några "killtidningar" (om man inte räknar med svartvita serietidningar med deckare och superhjältar), men jag har svårt att tänka sig att dom innehåller artiklar som "så ska du vara för att få en tjej", "så här ser idealkillen ut", eller som det står i var och varannan tjejtidning lite då och då "så blir du bra i sängen". Jag kan faktiskt sätta pengar på att killar inte läst speciellt många artiklar av det sista slaget, och har dom gjort det så har dom inte tagit till sig något - tjejer brukar vara kroniskt rädda för att vara dåliga på sex, medans varenda kille lovar att dom kan erbjuda det bästa sexet nånsin.
 
Vi tjejer/kvinnor/damer/tanter är helt enkelt vana vid att få höra hur vi ska vara, hur vi ska se ut, hur vi ska bete oss osv, och männen är mer än nöjda med att berätta det för oss.
 
Vi har fortfarande långt kvar till jämställdhet, skillnaden mellan 60-tal och 2018 är skrämmande liten ibland. Börjar man se sig omkring med medvetna ögon, börjar man lyssna med medvetna öron, så blir man nästan mörkrädd, särskilt med tanke på att det är så cementerat, så självklart hur mans- och kvinnorollerna är fördelade.
 
 

tredje perfekta paketet på rad!

Återigen så passar jag på att skriva ett inlägg medan teet svalnar, och innan jag fått för mig att plocka fram stickningen. Jag har ju ett helt fantastiskt hemligt paket att dela med mig av, vinterns sista tyvärr. Men vilken fantastiskt bra början på året, och vilket bra sätt att lysa upp värsta vintermånaderna - ett paket varje månad i januari, februari och mars!
 
Paketet kom i form av en stor låda - brevbäraren kom och knackade på dörren, för det fanns ingen chans att få plats med paketet i brevlådan! Jag är väldigt glad att jag fick paketet utdelat ändå, jag försöker att låta bli att åka in på byn.
 
Lite paket och lite gott te...
 
Paket med väldigt spännande innehåll! Vi kikar förstås närmare på allt:
 
First things first: Cathy (min hemliga paketkompis) har målat konsten på teförpackningarna - hur häftigt är inte det? Och hur fint! Jag har fått sånt här te förut av Cathy, och är väldigt glad att få ett par förpackningar till. Det till vänster är en av mina favoriter, ett rooiboste med vanilj och mint. Mint/rooibos är en absolut favorit, jag brukar köpa neutralt rooiboste och pepparmintste, och så tar jag helt enkelt en påse av varje i muggen. Undrar om det inte var från det här teet som jag fick den idén? Det gröna teet till höger är ett klassiskt grönt te, av den typen man får på sushirestaurang. Det är ingen favorit, men går absolut att dricka! Jag kan tänka mig att det blir väldigt bra med lite färsk ingefära och citron i!
 
En blå mason jar, och en hög med blandat garn. Jag har en tanke, jag tror att jag ska göra tex en cowl, och sticka in av dom lila garnerna. Jag har ett multifärgat mohairgarn som väntar på ett användningsområde, det skulle bli en jättebra bakgrund till dom lila snuttarna, och jag skulle ha ett stickat plagg som blir som ett minne av Cathy och hennes fina paket.
 
Jag fick också en virkad vagina. Inte allas grej, däremot min! Jag samlar på ATCs med temat "konstnärliga tolkningar av vaginor", och är en varm anhängare av den sortens feminism som hyllar den kvinnliga kroppen - hela den kvinnliga kroppen. Vulvor, vaginor och bröst var förr heliga, i modern tid har det blivit något att skämmas för. Helt galet, tycker jag, ta tillbaka vaginan, tycker jag!
 
Jag fick också ett orakelkort, jag håller på att samla ihop till en orakelkortlek på temat gudinnor och det gudomligt kvinnliga. Det här är en keltisk gudinna, Sheela-na-gig, och som synes så fortsätter hon på vagina-temat!
 
 
Till sist fick jag stenar och sjöglas till min kuriosasamling - alla stenar har betydelse för Cathy, så då blir dom extra betydelsefulla för mig också! Och kolla på det fina ametistklustret! Ametister är en av mina favoritstenar, och kluster är lite extra favorit. Den här är slipad helt rund, den är liten så att den utan problem ryms att hållas i handen, och den är sååå fin!
 
Jag har fått flera hemliga paket från Cathy genom åren, plus att vi har bytt direkt många gånger också (vi ska byta nu, faktiskt - hon gör ett smycke till mig, jag gör en amulettpåse till henne), hon är en god vän, en fantastisk människa, en lika fantastisk konstnär, och varje gång jag får något från henne så är det rena rama julafton!
 

fler mansgrisar från förr

Förra gången när jag delade med mig av mansgrisigheter från förr, från en gammal Evas Kalender, så nämnde jag att i en kalender så berättade killar hur deras drömtjejer skulle vara. Det råkade vara kalendern året efter, så dom allra värsta mansgrisigheterna hade inte hunnit slipats av än, och kalendern innehåller mer än strikta regler för drömtjejen:
 
1964 är tio år innan jag föddes, och jag är nog rätt glad att jag föddes på 70-talet, och inte tio år tidigare... Även om jämställdheten fortfarande låg långt efter (who am I kidding, det gör den fortfarande...), så är ändå 70-talet en slags början på ett annat slags samhälle.
 
 
Min första tanke är faktiskt, att oj vad killarna är insatta i mode- och skönhetstermer. Sen kom jag att tänka på, att dom förmodligen fått en hög med bilder att bedöma, och att sedan skribenten satt mera "fackmässiga" ord på det hela. Texten är liten, jag ber om ursäkt för det, men försök läsa ändå - vi tycker att kraven på hur kvinnor ska se ut nu är höga, men för 54 år sedan, så var dom ännu värre... Axelremsväskor är okvinnligt, alla kvinnor (utom dom allra sötaste) ska använda makeup och ska alltid ha nagellack, klänningar ska visa figuren, flickor ska inte ha smycken på sig, fladdrande byxben, parkas och duffel, mörka nylonstrumpor, herrskjortor, med mycket mera hör till det värsta killar vet. Dessutom ska flickor vara kul och framåt, samtidigt som dom ska veta sin plats.
 
Jag har bara en sak att säga: usch! USCH!
 
Och här, i skuggan av #metoo - le mot killar som visslar efter er på gatan! Visst är ni väl ändå innerst inne glada över att bli objektifierade? Jamen le då!
 
Inte alla män, säger dom, men det här är den andan som "alla män" växt upp i, och om inte dagens unga män, så deras pappor. Det är männen som ställer kraven på hur kvinnor ska se ut och vara, och avgör hur beröm ska visas för väl utfört jobb. Kvinnorna ska göra sitt bästa för att hålla sig inom dom här ramarna, och fy katten om dom inte har vett att uppskatta en vissling bakom ryggen! Ja, det här är över ett halvt sekel sedan, men är skillnaden idag så enormt stor?
 
Diskutera emellan er, och redogör för vad ni kommer fram till!
 
Nej, ni behöver inte diskutera, men fundera lite för er själva i alla fall, och lyssna och läs med ett kritiskt öra/öga. #metoo, tex - hur många gånger har ni inte sett män beklaga sig över att dom inte törs visa kvinnor uppskattning längre? Ska dom inte få vissla på gatan längre, ska dom inte få dröja med sina blickar över kvinnornas kroppsdelar, ska dom inte få smyga sig till en tafs när dom får chansen? Nej, han är inte oartig, han visar sin uppskattning och artighet - på sitt sätt! Le och var tacksam, för sjutton!
 
USCH, som sagt!