fredagsfavoriter - lite halloween och lite annat

Jag är fortfarande trött (inatt var jag ute med Alice två gånger - sånt känns i kroppen!), men samtidigt så har jag lust att göra saker. Jag skyller på det här, och utser samtidigt det till min första fredagsfavorit för dagen:
 
 
Jag började dagen med att färga håret - för första gången på ett år, och det är rött för första gången på flera år. Jag gillar det! Det kunde gärna vara ännu mer orangekopparfärgat, men mycket bättre än inget rött alls. Finns det färg kvar nästa gång jag åker in på byn, så köper jag på mig ett gäng - för 25 kr så är det rätt oemotståndligt!
 
Det blir alltså fredagsfavoriter den här vackra höstfredagen (sol, blå himmel, klar luft - sån höst som jag längtar efter hela sommaren), och efter det så tänkte jag filma en loppishaulvideo, ta kort till morgondagens loppislördag, och så tapetsera lite. Kors i taket! Men favoriter först av allt:
 
 
 
 
 
 

fredagsfavoriter - i videoformat

Jag har fastnat för en massa videos på facebook, så den här fredagen den 13:e blir det videofavoriter! Nånting som ger hopp om framtiden, nånting som får mig att le, nånting som taggar till förändring... Jag ville dela två videos till, två världspremiärer - första plusstora hjältinnan blir film och första utköraren av vegansk mjölk - men lyckades inte bädda in dom. Klicka på länkarna ändå, för dom är bland dom peppigaste och hoppfullaste av hela videosamlingen!
 
 
 
 
 
 
 

ännu mera mansgrisar från förr

Jag fortsätter att läsa gamla Evas Kalender, jag är sugen på att sticka, virka och sy en massa plagg i dom (jag funderar också på att scanna alla beskrivningar, så att jag har dom samlade på ett ställe). Jag fortsätter också att reta mig på den dåtida kvinnosynen, och på hur självklar mans-/kvinnorollen var då (läs tex gamla Starlet-serier, mannen kan vara vilken buffel som helst, men kvinnan fortsätter ändå att tråna efter honom, hon ger upp sin karriär för honom, hon gör precis allt för honom, på slutet upptäcker han förstås det, och i sista rutan så kysser dom varann och lever lyckliga i alla sina dar - precis som precis varenda Harlequinbok fortfarande i denna dag! är det konstigt att vi kvinnor växer upp med skev syn på män och förhållanden, och fortfarande gör alldeles för mycket för att behaga män? jag tror att det blir ett helt inlägg på det temat framöver...). Här är det ett gäng killar som berättar hur deras drömtjej ska vara:
 
 
 
Hon ska ha många egna intressen, men också intressera sig för killens hobbies (det står inget om att killen ska intressera sig för tjejens hobbies däremot...), hon ska vara lagomt välklädd och modeintresserad (men inte för mycket och inget uppseendeväckande), hon ska måla sig (men bara litegrann), hon ska vara huslig och lagomt sport- och motorintresserad, hon ska vara kvinnlig och dofta av hans favoritparfym, hon får inte ha vita strumpor, inte utsvängda byxor, inte spets och volanger, hon ska vara lagomt intelligent och intellektuell (dvs inte smartare än killen...) och hon får absolut inte vara en kvinnosakskvinna...
 
Och samtidigt blir vi kvinnor itutade att vi måste sänka våra krav, vi kan inte begära för mycket, vi får vara glada för den vi får... Jag har inte läst några "killtidningar" (om man inte räknar med svartvita serietidningar med deckare och superhjältar), men jag har svårt att tänka sig att dom innehåller artiklar som "så ska du vara för att få en tjej", "så här ser idealkillen ut", eller som det står i var och varannan tjejtidning lite då och då "så blir du bra i sängen". Jag kan faktiskt sätta pengar på att killar inte läst speciellt många artiklar av det sista slaget, och har dom gjort det så har dom inte tagit till sig något - tjejer brukar vara kroniskt rädda för att vara dåliga på sex, medans varenda kille lovar att dom kan erbjuda det bästa sexet nånsin.
 
Vi tjejer/kvinnor/damer/tanter är helt enkelt vana vid att få höra hur vi ska vara, hur vi ska se ut, hur vi ska bete oss osv, och männen är mer än nöjda med att berätta det för oss.
 
Vi har fortfarande långt kvar till jämställdhet, skillnaden mellan 60-tal och 2018 är skrämmande liten ibland. Börjar man se sig omkring med medvetna ögon, börjar man lyssna med medvetna öron, så blir man nästan mörkrädd, särskilt med tanke på att det är så cementerat, så självklart hur mans- och kvinnorollerna är fördelade.