maniskt fixande
Alice hade en sån bra dag igår, vi var hundvakt åt hennes bästis Egon, och dom var på baksidan och lekte och rejsade (och blev alldeles gräsligt gräsiga! jag ska börja kratta det som inte är snötäckt nästa gång jag och Alice hänger på baksidan) och Alice hittade först kattbajs (som jag hann ta först) och sedan en död mus (som hon fick tag på först).
Jag har också haft rätt bra dagar, jag är åt det maniska hållet, men det är ju det jag helst är. Jag har dock börjat äta litium, så jag är lite orolig att jag ska mista dom här energitopparna - dipparna slipper jag gärna, men jag tycker om att vara kreativ, att ha ork och lust att göra saker, att verkligen få tummen ur. Å andra sidan - på litium så kanske jag har lagom ork och lust och skaparglädje jämt, och inte bara ibland.
Jag är världens sämsta på att städa och hålla rent (däremot vill jag ha ordning och organiserat, snyggt på ytan och skit i hörnorna typ), jag minns inte när jag dammsög sist, och skurade var det säkert ett år sedan, det var helt enkelt behövligt! I helgen fick jag ett ryck, och dammsög och skurade och skrubbade i badrummet och diskade och torkade diskbänk och torkade skåpluckor och allt vad det var. Väldigt behövligt, som sagt, och det blev så fint sen! Men det är nästan tur att jag inte orkar hålla det såhär i längden, för medan det är fint fortfarande så blir jag nästan manisk, och går och plockar minsta lilla smula från golvet, minsta lilla katthår från soffan. Jag har svårt för lagom.
Idag måste jag förresten dammsuga igen - två håriga hundar fulla med gammalt gräs, då blir det ganska skräpigt inne...
Igår var jag ute redan vid sju, och hundsäkrade baksidan (staketet är inte riktigt klart, än, så det är en glipa mot huset som måste täckas för, och brädan med stängöglan till grinden behövde skruvas fast), och jag var uppe ända till halv elva-elva och tapetserade bokhyllor. Inatt var jag upp vid fyra och var på toa, och då passade jag på att ta ner torr tvätt, vika och lägga in den. En lång dag, inte mycket sömn - japp, en mani på gång!
Jag broderade lite på mitt engelsk konfekt-broderi när Egon var här, lagomt lätt projekt att rädda när man får en stor vovve fulla knät rätt vad det är, jag tejpade bokhyllekanter på eftermiddagen (jag har stört mig på hur vita bokhyllorna är sedan jag tapetserade vardagsrummet i höstas), jag sydde ett kuddfodral igår kväll framför Deadly women, och innan sängdags tapetserade jag som sagt också bokhyllorna. Mest skyller jag på Vem bor här? att jag fått lust att fixa hemma igen, även om det också brukar följa med våren (och hösten - bästa tiderna att göra om hemma!). Det är rätt precis ett år sedan som jag upptäckte och förälskade mig i den murriga sortens inredning, och sedan dess så har huset förvandlats lite. Jag är inte klar, men lite fix här och lite fix där, så blir jag förhoppningsvis klar i år! Största problemet är snickerifärgen - jag behöver köpa en hink, och det är inte billigt. På något sätt får jag lov att lösa det!
Kudden hade innan ett kliigt yllefodral, det fungerade helt ok utseendemässigt, men var inte skönt att lägga huvudet på. Jag kom att tänka på alla mina stickade tröjor, tänkte att nån av dom säkert skulle passa. Problemet var bara att jag vill ju ha kvar alla mina tröjor... Fast så hittade jag den här, längst ner i en hög - jag gillar mönster och färger, men använder den aldrig. Den blev helt perfekt som kudde! Det är delvis ylle i garnet också, men mycket mjukare än det gamla fodralet. Såna här DIY gillar jag - jag kommer på en idé, jag kan utföra den på en gång, det är varken svårt eller tar speciellt lång tid, och så blir resultatet precis så bra som jag tänkt mig. Helt perfekt, som sagt!
Förresten - ett annat tydligt tecken på att det är mani på gång: Jag pratar mycket och jag pratar fort. Skriver mycket också, jag har mycket jag vill säga, och vet inte hur jag ska sluta... Hoppsan! ^_^