börjar om...
Det har varit två ofungerande veckor, dom här två senaste veckorna. Lilys död fick verkligen mitt mående att göra en riktig backlash, och det syns hemma också, det är rörigt överallt, saker på bord och bänkar, och jag har helt enkelt inte orkat göra något åt det. Jag hoppas på att det blir bättre med Alice, att jag orkar ta mig upp ur min sorgegrop. Det tror jag, det går inte att göra annat än att skratta åt henne, och hon gör definitivt sitt bästa för att fylla ut tomrummet i mitt hjärta. Hon är en riktig liten tuffing, om jag lämnar henne själv inne några minuter, eller i bilen, så märker hon det knappt, jag får ingen reaktion alls när jag kommer tillbaka. Rumsrenheten går helt ok, vi får oftast till kissen ute, bajsen är det svårare med, för när hon har kissat, så vill hon in direkt, och då blir det gärna bajs inne. Men det är bara andra dagen jag har henne, vi har gott om tid på oss! Nåt som däremot vore bra att få bukt med på en gång, är hennes tuggande på allt, och hennes tjuveri av skor/tofflor. Hennes tänder kliar förstås, hon har leksaker att tugga på, men dom är förstås inte lika roliga som mina saker...
På torsdag ska jag operera bort den misstänkta tumören i handleden, blir skönt att bli av med den! Jag höll på att fundera på hur det skulle gå att köra hem efteråt, med tanke på att knölen sitter på höger handled, och att det kan bli bökigt att växla. Helt onödig fundering - jag får inte köra efter operationen, pga mediciner och sånt... Som tur är, så har jag en snäll syster på Frösön, så jag gör Alice dit innan operationen, och så sover vi över där sen. Synd att Suss jobbar kväll, det blir inte så mycket umgänge med henne, fast jag sover där och allt...
Skönt att äntligen få operationen gjord av andra skäl också - nu kan jag äntligen bli uppsatt på operationslistan för min gastric bypass! Det är på tiden, jag var rädd att behöva vänta tills efter sommaren, men med lite tur, så blir det gjort i vår!