Jag har mest varit inne på målning ett tag (ifall nån har missat det), men blev på såpass inredningshumör att jag orkade bläddra igenom högen med inredningstidningar som väntat på det. Förr sparade jag i princip alla tidningar, men eftersom jag köper rätt många tidningar, så river jag numera ut det som intresserar mig. Endast ett fåtal behåller jag - Family Living, Retro, Mollie Makes, Lula (som jag inte längre prenumererar på) och Cloth, Paper, Scissors (som jag inte heller prenumererar på längre), tidningar som fungerar som min inspirationsbibliotek (tillsammans med de urrivna sidorna jag sparat, mina böcker, och så pinterest och bloggar förstås). Men jag kommer bort från ämnet. Det jag skulle komma fram till, är vad jag lade märke till när jag bläddrade igenom en hög med inredningstidningar, nämligen hur många saker som är trendiga nu, som jag inte alls tycker om.
Jag skrev ett blogginlägg för bra längesen om samma sak, sånt jag inte står ut med, och sånt jag tycker om. Jag tycker fortfarande rätt likadant, shabby chic, furu, ek, minimalism och panelgardiner hör fortfarande till det fulaste jag vet (även om listan nu har blivit ännu längre), färg och mönster och tavelväggar och retro och fint porslin och kitsch och sånt gillar jag fortfarande (även om min smak både blivit mer renodlad, och bredare, hur den kombinationen nu går ihop...). Så jag tyckte att det är dags att lägga till på båda listorna. Ännu mer saker jag aldrig kommer att släppa innanför ytterdörren, och fler saker som får komma in vilken dag som helst.
Inte hemma hos mig, tack:
En bild som sammanfattar tre material som jag inte gillar: koppar, mässing och marmor. Ja, det är mycket sånt nu, nej, det är inte snyggt, och det får inte komma innanför min dörr. Möjligtvis eventuellt kanske som koppar eller mässing i form av världens snyggaste retropryl, men det skulle verkligen behöva vara en världssnygg pryl.
Shabby chic har jag ju fruktansvärt svårt för (trots en kortvarig flört med stilen i dess begynnelse), det känns för det mesta tråkigt och oärligt och likformigt. Så när inredningstidningarna för några år sedan utropade "shabby chic är död, länge leve industristilen!", så blev jag väldigt glad. Döm om min besvikelse, när industritrenden alldeles för ofta presenteras i form av shabby chic, fast med fler rostiga plåtsaker. Det skulle inte förvåna mig ett dugg, om den mesta rosten är framställd på konstgjord väg. Fuskrost helt enkelt, för att matcha dom fuskslitna möblerna.
Lastpallar är till för att lasta saker på, inte för att inreda med. Tycker jag. Lastpallssoffbord, lastpallssoffor, har vi inte sett det till leda vid det här laget?
Pasteller kan jag tycka är fint hos andra, och en del prylar (pastellfärgade tekoppar med guldkant!) är jättefina i pastell, men hemma hos mig så betvivlar jag att det kommer in pastellfärger, jag har ganska nyligt rensat bort dom sista pastelliga, rosiga, guldkantade sakerna (japp, haft en sån fas också), det fungerar inte med min betydligt färgstarkare retrostil. Vimplar är dock en sån sak som jag har tröttnat på, utan att ha haft en enda vimpel hemma. Dom har synts så ofta i tidningar, på tv, på bloggar, att jag är kräkless på dom (som med ek, ett träslag jag blev less på utan att äga ett enda föremål tillverkat av ek). Pompoms och honeycombs är lite så också - det har helt enkelt varit väldigt mycket sånt de senaste två åren.
Vita ytterkrukor, särskilt blanka, och allra mest särskilt likadana i hela fönstret. Så himla tråkigt, helt enkelt. Om jag matchar krukor, då matchar jag i färg, eller stil, eller mönster, eller form. Att bara rakt av matcha, det är inte alls min grej. Med det sagt, så har jag faktiskt hittat vita krukor på jobbet som jag tänkt köpa... Men - dom är inte blanka, inte likadana, och så är dom gamla, och det är den delen som jag föll för. Snygga retrokrukor - det är min grej, det!
Vitrinskåp har jag ofta svårt för. Inte alltid, det erkänner jag (jag hittade flera som jag gillade när jag kollade efter en bild på pinterest), men när funktionen enbart är att visa upp finsaker som aldrig används. Överhuvudtaget gillar jag inte konceptet med "finporslin" och "finglas", jag förstår inte meningen med att äga något som bara används nån gång per år. Då är det hundra gånger bättre (tycker jag) att göra sig av med det tråkiga, repiga, naggade "vardags"-porslinet, ställa in finporslinet i köksskåpen, och så använda det. Varje dag, varje måltid. Skäm bort dig själv genom att omge dig med och använda fina saker, istället för att spara det till gäster. Det är väl egentligen det jag inte gillar med vitrinskåp, det de representerar - saker som är för "fina" för att använda själv.
Jatack, mer än gärna:
Konst, gärna i form av tavelväggarna. På något sätt framhävs konsten genom att sättas i grupp, märkligt nog. Man skulle tycka att en tavla syns bäst på egen hand, men så är det alltså inte. I mina ögon alltså. Det är ingen lag, och alla tycker olika, men om ni inte testat tavelväggar - gör det! Ni kommer att bli överraskade över hur snyggt det blir, och hur tavlorna framhäver varandra. Man kan matcha tema, färg, ramar, eller så kan man blanda vilt, allt efter tycke och smak. Alla mina vita ramar börjar få kompisar i andra färger, och jag gillar visst det med. Så ibland blir man positivt överraskad!
Vitmålade väggar, teak, retro - det blev många rätt på en gång!
Lite mönster sätter sprätt på dom vita väggarna, antingen som fondtapet, som större möbel, som gardiner... Mycket vitt, och så färg och mönster, det är ett vinnande koncept! Sen gillar jag när det syns spår av den som bor i hemmet, efter hobbies och intressen, eller bara kvarglömda böcker eller tekoppar, så att man ser att det inte är en utställningsmonter. Perfekta hem är tråkiga hem, så är det!
Mönster och färg, gärna krockar som ändå bildar harmoni. Som här - flamingos, rutor, blommor och medaljonger, blått, rött, gult, persikorosa... Det som håller ihop det och får det att fungera, det är allt det vita. Vitt, färg och mönster är som sagt ett fungerande koncept!
Böcker! Inget hem är komplett utan böcker, helst vällästa, tummade exemplar. Inte böcker som bara är som prydnad, utan lästa och älskade böcker.
Granny chic är raka motsatsen till shabby chic, och sammanfattar egentligen alla tidigare bilder. Granny chic är retro, färg, mönster, kitsch, stilkrockar, skapande och gör det själv... Det är det närmaste jag kommer till att kalla någonting "min stil", och jag inbillar mig att jag fortfarande kommer att inreda granny chic't om tjugo år.
Vad säger ni? Var det någon av mina åsikter som förvånade er? Något ni tycker att jag glömde bort? Har ni några egna hatobjekt, eller favoriter? Berätta, vetja!
Rolig läsning! Men du borde ange bildkällorna - antar att det är flera som inte är dina egna bilder (känner igen Mokkasin t ex) . Ge cred till fotograferna, rätt ska vara rätt ;-)